Debatt
Bostadsbyggande
27 juni 2017 kl 14:13

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Vattennära byggande ökar sårbarheten”

Många svenska kommuner prioriterar vattennära byggande för att bli mer attraktiva. Klimatanpassningsutredningen föreslår skärpt lagstiftning för ett mer klimatanpassat byggande. Men frågan är om den politiska viljan att ta det nödvändiga ansvaret finns på kommunal nivå?  

Det här är en opinionstext

I dagarna har Klimatanpassningsutredningen överlämnat betänkandet ”Vem har ansvaret?” till regeringen. Frågan om ansvar för anpassning till ett förändrat klimat är av central betydelse för svenska kommuner genom deras övergripande ansvar för den fysiska planeringen inom det egna territoriet.

Klimatförändring förväntas öka risker orsakade av högre temperaturer, ökad nederbörd men även vattenbrist och mer extremt väder. Påverkan på människors hälsa, ekosystem och förluster av kulturarv antas också öka. Städers utveckling sker i stor utsträckning vattennära och större värden som är mer skadekänsliga exponeras för klimatrelaterade hot. Det medför en ökad sårbarhet för klimatförändringars effekter. Trycket på enskilda individer, på företag och organisationer samt på offentliga aktörer att genomföra anpassningsåtgärder ökar och kommer att fortsätta att öka.

Kostnaderna för skador på det svenska samhället från effekterna av ett förändrat klimat har av Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007) bedömts vara betydande. Mycket tyder på att anpassningar av samhället till effekterna av ett förändrat klimat redan idag är kostnadseffektiva i ett långsiktigt samhällsperspektiv. En försvårande omständighet är att det råder osäkerhet kring hur omfattande specifika skador blir, var och när de kommer att inträffa.

Vi välkomnar förslagen i utredningen som innefattar skärpning av lagstiftning och öppnar för ökade möjligheter för kommunerna att ta hänsyn till klimatrisker i byggandet. Även om utredningen fått viss kritik för att vara för avgränsad, så är det viktigt att kommunerna tar till sig förslaget och tar initiativ till analys av klimatrisker och klimatanpassningsåtgärder. Framtida klimatförändringen understryker behovet av agerande men riskerna och effekter finns redan idag. Det finns dock frågor som rör varför och hur klimatanpassning kan ske ute i kommunerna som inte besvaras, och inte heller kan förväntas besvaras, av utredningens förslag.

Genom utredningens förslag flyttar klimatanpassningen mycket tydligt in på kommunernas planeringskontor. Utredningen slår fast att nuvarande ansvarsfördelning är oklar.

Utredningen konstaterar dock att kommunerna i princip har ett ansvar för ny bebyggelse men att ett sådant ansvar saknas för befintlig bebyggelse. Utredningens förslag angående ansvarsfördelningen i relation till kommunens fysiska planering är:

  • Inför krav på analys av och åtgärdsstrategi om klimatrelaterade risker i översiktsplanen (kräver revidering av PBL)
  • Öka möjligheten att avslå bygglov med hänsyn till klimatrisker (äldre detaljplaner kan tillåta bebyggelse i områden som vi idag vet är problematiska. Kräver revidering av PBL)

Utredningens förslag är rimliga men som utredaren påpekar så krävs politiska beslut på både nationell och kommunal nivå för att effekter ska uppnås. Frågan är om den politiska viljan att ta det nödvändiga ansvaret finns på kommunal nivå. Många svenska kommuner prioriterar insatser för att öka attraktiviteten genom vattennära byggande.

I fokus på tillväxt, både i ekonomiska termer och i termer av önskad befolkningstillväxt, är drivkraften att utnyttja attraktiva vattennära områden i centrala lägen mycket stark. Likaså finns en stark önskan om en snabbare planprocess och ett enklare byggande. Vattennära byggande och en snabbare planprocess kan medverka till att öka samhällets sårbarhet för ett förändrat klimat. Frågan är om ett förverkligande av utredningens förslag förmår balansera dessa starka politiska krafter?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 27 juni 2017 kl 14:13
Uppdaterad: 27 juni 2017 kl 14:30

Skribenter

Mikael Granberg
professor, föreståndare, Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads universitet
Torbjörn Olsson
seniorrådgivare, Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads universitet
Beatrice Hedelin
FD, forskare, Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads universitet
Lars Nyberg
docent, forskningsledare, Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads universitet