Debatt
Abort
4 juni 2015 kl 09:56

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Varningsklockorna ringer när abortvården bantas

Alliansens beslut att skära ned på abortvården i Stockholms läns landsting är direkt kvinnofientligt. Det sker mot en bakgrund av att abortmotståndare vädrar morgonluft, skriver tre riksdagsledamöter från Vänsterpartiet.

Det här är en opinionstext

Vi har länge levt i tron att aborter aldrig kommer bli ett hett ämne i Sverige. Att vi inte ska behöva diskutera samvetsklausuler, pengar till kvinnomottagningar etcetera. Men nu är vi där.  

I den djupa ekonomiska kris som Alliansen i Stockholms län befinner sig väljer man nu att dra ned på ersättningen för medicinska aborter, vilket är ett led i Stockholms stora nedskärningsplan.

Stockholms läns landsting har tidigare gett ersättning för att öka antalet medicinska aborter. Då får kvinnan ett piller som stöter ut livmoderinnehållet och hon behöver oftast inte bli inlagd på sjukhus.

Kirurgiska aborter kostar mer. Då krävs ett kirurgiskt ingrepp som gör att kvinnan behöver mer vård.

Nu konstaterar landstinget att antalet medicinska aborter är ungefär lika många som antalet kirurgiska. Därför behövs inte ersättningen längre, anser de borgerliga partierna.

Med en budget på 85 miljarder kronor ska två miljoner kronor bort från abortvården. Det är direkt kvinnofientligt.

Det är två miljoner mellan juni och december 2015. Fyra miljoner 2016. Åtta miljoner 2017. Av dessa nedskärningar blir det konsekvenser.

Det kommer att bli svårare för kvinnor att få en abort genomförd. Konsekvensen blir att kvinnorna hänvisas till större sjukhus med längre köer när mindre abortkliniker tvingas lägga ned.

Vi vet alla att när det gäller abort är alla dagar viktiga, så att man så tidigt som möjligt får genomföra aborten. Då krävs det en bredd i verksamheten.

Abort är i dag förbjudet i ett sextiotal länder och 22 miljoner osäkra och illegala aborter genomförs årligen. Osäkra aborter resulterar varje år i att 47 000 kvinnor dör.

Världen är i stort behov av länder som står upp för sexuell och reproduktiv hälsa. I USA och flera delar av Europa blir abortmotståndet allt mer våldsamt. Inom EU finns ett ständigt hot mot aborträtten där länder som Malta, Italien och Irland och Ungern använder sig av religionens makt för att begränsa och förbjuda aborter.

Kliniker, organisationer och enskilda hälsoarbetare attackeras. Våldet har också kommit till Sverige. Den 7 december förra året attackerades RFSU:s aborträttsfestival i Stockholm med en rökbomb. Attacken borde vara en väckarklocka för oss alla.

För även i Sverige vädrar abortmotståndarna morgonluft. I de två senaste riksdagsvalen har antalet abortmotståndare ökat i riksdagen. Flera abortmotståndare har valts in för KD och Ja till livet-grundaren Mikael Oscarsson satt förra mandatperioden i Europarådet. En plats han använde för att bekämpa aborträtten.

Men det tydligaste abortmotståndet står tveklöst SD för. SD vill sänka gränsen för aborter till vecka 12. I utrikesutskottet har SD:s främsta profilfråga varit att kämpa mot svenskt bistånd till sexualupplysning, preventivmedel, hbtq-frågor och lagliga aborter. 

Deras motstånd grundas i en konservativ syn på män och kvinnor. Där rätten till våra kroppar och sexualitet ska offras för snäva femtiotals normer om kön, sexualitet och familjebildning. 

Det är mot den bakgrunden som vi ser på nedskärningarna i Stockholms läns landsting. Vi tar på oss våra feministiska glasögon och hör att varningsklockorna ringer.

Folkpartiet och centern känner vi som i dessa frågor progressiva partier. Just därför är det olyckligt att ni inte väljer att finansiera er skakiga underfinansierade budget på annat sätt en att skära ned på kvinnohälsovård. Ett hett tips är skattehöjning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.