Debatt
Idéburna sektorn
20 mars 2020 kl 05:15

Värna den idéburna välfärden, politiker

Vi kräver att regeringen gör en översyn av lagstiftningen för idéburen välfärd, så att den tar hänsyn till den verklighet som våra medlemmar lever i, skriver bransch- och intresseorganisationen Idéburen välfärds ordförande Kenth Nauclér och generalsekreterare Mimmi von Troil.

Det här är en opinionstext

Medborgarna värnar den idéburna sektorn. Politiska företrädare över alla partigränser är rörande eniga om att man vill ha en ökning av den idéburna välfärden. Trots medborgarnas uttalade önskan och denna rörande politiska enighet saknas en särskild lagstiftning som levererar det som alla vill ha – en stark och växande idéburen sektor.

Tiotusentals människor arbetar dagligen i fristående förskolor och skolor, i företag och organisationer inom vård och omsorg och som ideellt arbetande volontärer på kvinnojourer och härbärgen. Trots att dessa verksamheter återinvesterar eventuella överskott beskattas de på samma sätt som vanliga företag.

Vård, omsorg och utbildning är tre samhällsbärande sektorer som domineras och finansieras av våra gemensamma skattemedel. De största utförarna är våra kommuner och regioner, men här finns också en mängd idéburna aktörer som vill ge sina medmänniskor bästa tänkbara service – utan egen ekonomisk vinning.

Det är inte logiskt att föräldrakooperativa förskolor, som får vända på varenda krona för att överleva, skattemässigt jämställs med koncerner med miljonomsättning. Den idéburna sektorn kämpar i motvind och kommer ofta i kläm och drabbas ofta hårt av lagstiftarnas jakt på oseriösa näringsidkare.

I många länder finns det särskild lagstiftning för idéburna företag, som undantas skatt eller får lägre skatt på vinster när dessa återförs till verksamheten. Det är en lagstiftning som värnar det unika med den idéburna sektorn. En lagstiftning som tar hänsyn till att det är den idéburna sektorn som står för social innovation. I Sverige finns ingen sådan lagstiftning, trots att våra politiker säger att de vill värna den idéburna välfärden och det ideella engagemanget.

När lagar och kontroller införs för att stoppa oseriösa aktörer inom de skattefinansierade välfärdssektorerna drabbas de idéburna verksamheterna mest och hårdast. Självklart ska det ställas kunskapskrav på den som bedriver skattefinansierad välfärd, men den ägar- och ledningsprövning som infördes vid det senaste årsskiftet missar målet helt.

Att den idéburna sektorn är viktig och nödvändig i dagens samhälle visar inte minst regeringens egen utredning Idéburen välfärd”, där utredaren Samuel Engblom bland annat understryker vikten av de idéburna organisationerna i den offentligt finansierade välfärden, och att dessa har varit och är föregångare för sådant som i dag är välfärdens kärna.

Regeringens utredning är ett steg på vägen, men det är inte tillräckligt. Vi som representerar företag och organisationer i den idéburna sektorn ser en stor fara i att svensk lagstiftning, trots allt mer högljudda varningssignaler, fortsätter att likställa idéburna verksamheter med vanliga kommersiella företag eller offentlig verksamhet. För att värna och utveckla den idéburna välfärden måste vi som har gemensamma värderingar arbeta tillsammans.

IV – Idéburen välfärd, en nystartad nationell bransch- och intresseorganisation för idéburna företag och organisationer har som en av sina viktigaste uppgifter att tydligt peka på konsekvenserna av beslut som fattas, vilka som drabbas och följderna om ingenting görs.

IV kräver att regeringen gör en översyn av lagstiftningen för idéburen välfärd, så att den tar hänsyn till den verklighet som våra medlemmar lever i. Denna nya lagstiftning ska underlätta för Sveriges idéburna aktörer att skapa en god kapitalförsörjning för att kunna investera och växa.

Fakta
Idéburen välfärd

IV – Idéburen välfärd bildades under 2019 och samlar idéburna organisationer och företag i den skattefinansierade vården, omsorgen och utbildningen. IV är en bransch- och intresseorganisation som är politiskt och religiöst obunden.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.