Religiösa friskolor

Värna de konfessionella skolorna i stället!

Återigen ska frågan om konfessionella friskolor utredas, denna gång är det förutsättningarna för ett etableringsstopp som ska snabbutredas enligt beställning från regeringen samt C och L. Staten borde i stället värna mångfalden och rätten till konfessionella skolor, skriver Bo Nyberg och Lars Brandström, Kristna Friskolerådet. 

Vad beror det på att just svenska politiker har så svårt att acceptera ideologisk mångfald och hantera frågor om religion, så man nu som enda land i världen vill förbjuda skolor på religiös grund?

Nästan alla länder har erfarenhet av att hantera genomgripande kulturella konflikter, etniska eller religiösa spänningar. Men ett land sticker ut i jämförelsen, där man inte behövt bygga upp kompetensen att respektera också det man inte själv håller med om – Sverige.

Vårt land har varit jämförelsevis förskonat från krig och ockupationer. Vi har inte behövt hantera starka religionskonflikter, inte haft etniska separatiströrelser eller stora minoritetsgrupper som utmanat majoritetssamhällets värderingar. I stället har vi kännetecknats av enhetskultur.

Sverige är präglat av vanan att ingen får avvika. Länge var den svenska staten ideologiskt kopplad till den lutherska kyrkan. Människor, vars enda brott var att de förkastade kyrkans auktoritet, spärrades in på fästning under 1700-talet. Ända till 1858 var det förbjudet att samlas till bön i hemmen, utanför kyrkans och statens kontroll.

Under 1900-talet kom i stället socialdemokratin att kraftfullt prägla samhällskulturen. Socialdemokratiska ministrar talade helt öppet om skolan som ett socialistiskt projekt och ett verktyg för formandet av den socialistiska människan.

I Sverige tror många att den statsstyrda skolan är neutral, att den inte förmedlar en livsåskådning till sina elever, och att den lyckas ställa sig utanför alla ideologier och religioner och kan ge en strikt objektiv undervisning. Naivt, för i själva verket håller vi på att få en annan enhetlig livsåskådning, nu en sekulär-humanistisk.

Andra länder har i stället insett behovet att uppmuntra förekomsten av ideologiska alternativ. I Tyskland är religiösa skolor skyldiga att låta sin profil genomsyra hela skolverksamheten. Där har lagstiftaren insett att det är i hela samhällets intresse att det finns en idémässig mångfald. En läxa, som Tyskland lärt av sin historia.

Jämfört med andra länder i Europa har Sverige en extremt låg andel konfessionella skolor. Färre än 1 procent av svenska grundskoleelever går i konfessionella skolor. Det kan jämföras med Belgien (56,8 procent), Nederländerna (76,3 procent), Frankrike (20 procent) och Storbritannien (37,2 procent).

Ropen på förbud mot religiösa skolor är ett aktuellt uttryck för den svenska svårigheten att hantera mångfald. Att i stället säkerställa rätten till dessa skolor innebär en vaccination mot en osund och farlig likriktning.

Vari grundar sig denna fobiska rädsla för religion? Det går inte att skylla på våldsextremism inom vissa religiösa falanger, (den måste givetvis hanteras och neutraliseras), för lejonparten av alla religiösa aktiviteter i Sverige har i stället människans bästa för ögonen.

I stället för att argumentera utifrån Knutbysyndromet – varför inte referera till goda exempel som Klara församling, Räddningsmissionen, kyrkornas frivilligarbete för människor i utanförskap, etc?

Med tanke på all destruktiv information som påverkar våra ungdomar i dag borde det finnas plats för en tillåtande attityd för olika livsåskådningar i svensk skola; plats för tolerans, och, för att låna Jonna Bornemarks uttryck intellectus – reflekterande, existentiella frågor, det oändliga, ”själens utrymme”.

Säkerställ och värna mångfalden och rätten till konfessionella skolor. Värna de klassiska bildningsideal som kristen etik och västerländsk humanism stadgar och som skall vara själva grunden för varje svensk skola och ett värdigt samhälle.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.