Debatt
Civilsamhället
1 november 2019 kl 05:05

Värna civilsamhällets demokratiska arbete

Flera förslag i ett nytt betänkande riskerar att misstänkliggöra många av civilsamhällets organisationer och förstöra den tillit som är så oerhört central för samhällskontraktet. Det skriver Forums ordförande Patrik Schröder, som efterfrågar tydliga, rättssäkra regler som möjliggör civilsamhällets arbete att främja, utveckla och bevara demokratin.

Det här är en opinionstext

Sveriges demokrati har till stor del formats av civilsamhället. Vi försvarar och förstärker demokratin varje dag och har gjort det sedan långt innan vi fick igenom allmän rösträtt. Därför är det värdefullt att den statliga Demokrativillkorsutredningen vill värna denna demokrati och motverka de som hotar och hatar. Men vi ser också att flera av förslagen i utredningen också riskerar att försvåra just det som är kärnan i civilsamhällets arbete för en levande mellanvalsdemokrati.

I veckan går remisstiden ut för betänkandet ”Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället”. Forum – idéburna organisationer med social inriktning har ingått i utredningens expertgrupp och har i remissarbetet fört dialog med många organisationer.

Vi håller med om att det behövs ett förtydligande av vad som egentligen gäller för att klassas som en demokratisk organisation. Vi är också positiva till utredningens tydlighet i att det är faktiska bevisbara handlingar som ska ligga till grund för bedömningarna – att inte bruka våld, hota, diskriminera eller motarbeta Sveriges demokratiska styrelseskick.

Både regeringen och utredningen konstaterar också att den överväldigande delen av civilsamhällets organisationer inte bara följer villkoren utan också aktivt bidrar till Sveriges demokrati. Men samtidigt som extremt få organisationer misstänks för våld eller aktivt antidemokratiskt arbete, riskerar utredningens förslag ändå att misstänkliggöra många och förstöra den tillit som är så oerhört central för hur vårt samhällskontrakt funkar.

En av de allvarligaste bristerna är hur förslaget binder samman enskilda individer, lokalföreningar, regionala organisationer, riksförbund och paraplyorganisationer, i en ansvarskedja utan slut. Förslaget innebär nämligen att organisationer på både regional och nationell nivå, och till och med paraplyorganisationer som vi eller riksförbund som Röda Korset, kan förlora sitt bidragsberättigande och tvingas återbetala bidrag baserat på vad en enskild person i en lokal förening gör eller säger. Grunden borde istället vara att varje juridisk person, det vill säga i praktiken varje lokalförening, får svara för sig själv.

Det måste vara låga trösklar att engagera sig. Bara om människor kan få vara med i rörelserna kan de få del av all den gemenskap och välmående som ett engagemang innebär. Vår framgång i att inkludera människor som annars riskerar att marginaliseras bygger på tillit och på nya chanser. Chanser vi ser att förslaget om en ansvarskedja utan slut kraftigt hämmar. När ett långtgående ansvar för hela riksorganisationen läggs på individen skapas en ökad rädsla för att engagera sig. Risken är också stor att organisationer kommer att dra sig för att närma sig just de individer som löper störst risk för radikalisering.

Civilsamhället är en kraft för att främja, utveckla och bevara demokratin. Våra organisationer har ett uppdrag att ge plats åt röster som annars inte hörs, ge mening, sammanhang och chanser att möta människor som är eller tänker på andra sätt än oss själva. Civilsamhället är den plats där vi kan verka för förändring.

Vi uppmanar därför regeringen att både ta till sig utredningens huvudsakliga budskap och samtidigt ta vårt och andra organisationers remissvar på största allvar. Vi vill ha tydliga, rättssäkra regler att förhålla oss till, och ett bevarat utrymme av tillit och respekt för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete att försvara och förstärka den svenska demokratin.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.