Debatt
Ledarskap
4 november 2020 kl 19:05

Världens bästa äldreomsorg – politiskt löfte eller tomma ord?

Om vi ska nå visionen om världens bästa äldreomsorg så måste ledarskapet värderas högre. Politiska reformer får inte någon positiv effekt om det inte finns chefer som kan göra praktisk verkstad av initiativ och beslut, skriver Ledarnas ordförande Andreas Miller och Ledarna inom vård och omsorgs ordförande Jenny Wibacke.

Det här är en opinionstext

Äldre som inte klarar sig på egen hand har rätt till en god omvårdnad och livskvalitet. Den förväntan hör vi inte minst från politiskt håll. Ett exempel är när Stefan Löfven i sitt sommartal utlovade: ”Vi ska ha världens bästa äldreomsorg”.

Att vara chef inom äldreomsorgen, inte minst i första linjen, är ett meningsfullt och viktigt uppdrag. Vi vet att dessa chefer gör sitt yttersta varje dag för att verksamheten ska fungera. Men det är tydligt att krav och resurser inte står i proportion till varandra.

Varken på nationell eller kommunal nivå har politiker prioriterat ledarskapet. Chefernas förutsättningar har alltför ofta glömts bort. Chefer i äldreomsorgen lyder både under hälso- och sjukvårdslagstiftningen och sociallagstiftningen. Det innebär att många aktörer förväntar sig rapporter av ett stort antal nyckeltal. Våra medlemmar vittnar om att de kan ägna 20 procent av tiden åt att rapportera siffror uppåt i organisationen. Ofta oklart till vilken nytta.

Chefer inom vård och omsorg ofta har en stor mängd av arbetsuppgifter, utöver att leda medarbetare. Uppgifterna är komplexa samtidigt som det finns behov av att följa, samordna och övervaka arbetet. Det gör att just detta arbetsområde är dålig lämpat för stora medarbetargrupper.

Trots denna kunskap är det inom äldreomsorgen som personalgrupperna är störst, väsentligt större än i privat sektor. Sex av tio chefer i äldreomsorgen har fler än 30 direkt underställda medarbetare. Nära var femte chef har mer än 50 medarbetare. Som jämförelse har sju av tio chefer har i privat sektor max 20 underställda.

Ju fler medarbetare, desto svårare att vara en närvarande ledare och att skapa en god arbetsmiljö, vilket kan öppna för destruktiva strukturer och psykisk ohälsa. Chefernas egen arbetsmiljö tar också skada.

Verksamheterna i äldreomsorgen kämpar ofta med höga sjuktal. Vikarier, övertid och anställda som slutar i förtid leder till höga personalkostnader. Samtidigt är utmaningarna mycket stora med att attrahera och rekrytera personal med rätt kompetens.

Att som chef hantera hela vidden av chefsuppdraget är en utmaning i sig. Att dessutom göra det med alltför stora arbetsgrupper och svårigheter att bemanna gör det svårt att räcka till. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att mer än hälften av cheferna inom äldreomsorgen inte hinner utföra sitt arbete inom normal veckoarbetstid och att fyra av tio har en otillfredsställande balans mellan arbete och privatliv.

Samtidigt som det krävs en omfattande rekrytering av nya chefer de närmaste åren är det många, främst unga, chefer som helt enkelt tröttnar och lämnar äldreomsorgen.

Om vi ska nå visionen om världens bästa äldreomsorg så måste ledarskapet värderas högre. Politiska reformer får inte någon positiv effekt om det inte finns chefer som kan göra praktisk verkstad av initiativ och beslut. Då stannar det vid tomma ord. Det är cheferna som kan göra ord till handling. Om de dagligen måste kämpa för att hålla näsan över vattenytan kommer de inte ha tid för att utveckla medarbetare och verksamhet.

Ge chefer rimliga organisatoriska förutsättning som rimmar med uppdraget och som möjliggör ett närvarande ledarskap som gynnar både chefers och medarbetares arbetsmiljö.

Bara så kan Sverige få världens bästa äldreomsorg.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 4 november 2020 kl 19:05
Uppdaterad: 4 november 2020 kl 19:00

Skribenter

Andreas Miller
ordförande Ledarna
Jenny Wibacke
ordförande Ledarna inom vård och omsorg