Debatt
Funktionsnedsättning
2 november 2019 kl 05:05

”Varje människa har rätt till en framtid”

Var och en ska ha möjlighet att bli sitt bästa jag. Så är det inte i dag. Personer med funktionsnedsättning har oftare dålig hälsa och får sämre hjälp än andra, skriver Liberalernas Lina Nordquist, Bengt Eliasson, Gulan Avci och Roger Haddad.

Det här är en opinionstext

Olle kan inte ta sig till jobbet på egen hand, men han kan skratta så att det porlar. Ska stelbent politik och byråkrati släcka hans leende? 

Susanne har sökt många, många arbeten. Hon har en allvarlig synnedsättning, har aldrig ens kallats till intervju. Ofta är hon ledsen, tänker att hon inte behövs. 

Majs kropp åldras och värker. På natten väcks hon av gnagande oro: vem ska ta hand om hennes vuxna dotter när hon själv inte längre orkar? 

Dessa människor är verkliga, men i skymundan, åsidosatta. De senaste åren har många av dem förlorat sin frihet. De måste få sina liv tillbaka och vi får inte stanna där.

Vi ska var och en kunna bli vårt bästa jag. Så är det inte i dag. Personer med funktionsnedsättning har oftare dålig hälsa och får sämre hjälp än andra, det redovisade Myndigheten för delaktighet såväl 2017 som 2018.

Varannan till var tredje skattar sitt allmäntillstånd som dåligt. Diabetes, dåliga tänder, värk, psykisk ohälsa, astma och högt blodtryck är vanligare, samtidigt som många får äldre läkemedel och mindre vård. Ändå har regeringen ingen plan för att komma till rätta med problemen.

Sjukvården behöver mer kunskap och bör göra riktade hälsoundersökningar för att behandla tidigt och väl. De största ohälsoproblemen behöver dock lösas där de uppkommit: i hela vårt samhälle. 

Människor med funktionsnedsättning har svårt att få jobb, ofta låg inkomst och tunn ekonomisk marginal. Många oroar sig för att bli arbetslösa. Många är också ensamma, delvis för att de sällan har ett personalrum att samtala i över en mugg kaffe. 

Forskningen är tydlig och skoningslös: mycket av funktionsnedsattas dåliga hälsa beror just på ekonomisk utsatthet, arbetslöshet, låg utbildning, kränkningar och ensamhet. Det skulle betyda mycket om fler fick lyckas i skolan, hitta ett arbete och slippa isolering och kränkningar. 

Först skolan. Här behövs mer kunskap om synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Skollagen är tydlig om särskilt stöd, ändå brister det. Vi ser nu över inkluderingsbegreppet i skollagen för att bättre anpassa undervisningen individuellt och förhindra att elever blir hemmasittare och hamnar i permanent utanförskap.

Dessutom behövs rätt till hjälpmedel, exempelvis vid nationella prov för elever med dyslexi. Skolor ska vara tillgängliga för elever och lärare, såväl som för föräldrar med funktionsnedsättning. Kränkande bemötande får aldrig accepteras.

Sedan arbetsmarknad. Fler behöver få stöd att hitta ett eget arbete och det måste bli enklare att kombinera arbetsinkomst med aktivitetsersättning. Varje människa ska kunna arbeta så länge hon själv vill och orkar, oavsett om hon omfattas av LSS. Daglig verksamhet ska finnas för alla med omfattande funktionsnedsättning. 

Detta kräver fler kontaktpersoner, mer ledsagning och mer personlig assistans. Så är det bara. 

Inte bara den som själv har en funktionsnedsättning drabbas. Syskon blir osynliga. Föräldrar saknar kontantmarginal och hamnar i ekonomisk kris. Många har ett stort föräldraansvar, långt efter att barnen blivit vuxna. Anhöriga drabbas nästintill dubbelt så ofta som andra av utmattning, fysisk svaghet och kognitiva besvär. 

Kanske stavas en del av familjernas problem "administrationsutmattning". Myndighetskontakter, blanketter och regelverk kan ju vara oändliga. Vi vill att staten stärker anhöriga i alla åldrar. Det behövs också en skyldighet för Arbetsförmedling, Försäkringskassa, sjukvård och kommuner att samarbeta, och det offentliga måste bättre ta över ansvar från föräldrar som åldras och inte orkar. 

Under Alliansåren prioriterades för första gången folkhälsa i funktionshinderspolitiken. Vi kräver att regeringen prioriterar ohälsan bland personer med funktionsnedsättning i bred bemärkelse. Vi vill skapa möjligheter och riva hinder. Samhället ska sakna gränser för vad en människa får åstadkomma, men lyfta henne ur skuggan vid svåra motgångar. Alla har vi rätt till hälsa, utbildning och möjligheter. Varje människa har rätt till en framtid. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.