EU-val 2019

Varför ska EU bestämma om idrottshallen i Munkedal?

Vi är alltför styrda av direktiv, förordningar, piskor och morötter från EU. Sverigedemokraterna vill nu ta hem beslutanderätten.

Med knappt två månader kvar kan jag konstatera att EU-valet är viktigare än någonsin. Sverigedemokraterna brinner för ett samhälle där besluten ligger så nära medborgarna som möjligt och där varje medborgare har en chans att påverka samhällsutvecklingen och göra sin röst hörd. EU har gått från att vara ett frihandelsprojekt till att i eskalerande takt ta över befogenheter från medlemsstaterna. 

Det innebär att Sverige förlorat delar av sitt självbestämmande och i nära framtid riskerar att förlora ännu mer. Områden som traditionellt varit centrala för svensk inrikespolitik, som försvar, arbetsmarknad, trygghetssystem och skatter kan inom kort beslutas i Bryssel i stället för i Sverige. Förutom det vill jag även påminna om hur det kommunala och regionala självbestämmandet redan urholkats.

2010 gjorde SKL en kartläggning av hur många EU-beslut som tränger undan vårt kommunala och regionala självbestämmande. Slutsatserna av kartläggningen är chockerande; 50 procent gällde för landstingspolitiken och hela 60 procent för kommunpolitiken. EU påverkar vår kommunala och regionala vardag genom upphandlingsförfarandet, statsstöd, miljöregler, byggnormer, bolagspolicyer och revisionspolicyer med mera.

Vad har EU att göra med ett beslut om att bygga idrottshall i Munkedal? Eller beslut om ett regionalt sjukhus i Västra Götalandsregionen? Att sådana typiska kommun- och regionpolitiska frågor skulle påverkas av beslut i Bryssel är kanske svårt att föreställa sig. Men faktum är att EU med sin klåfingrighet når hela vägen ner i den lokalpolitiska vardagen.

EU har till exempel stiftat lagar som reglerar vilken hänsyn som måste tas till miljön vid stadsplanering och byggnadsprojekt. När en idrottshall eller ett sjukhus ska byggas blir dessa projekt föremål för en upphandling vars regelverk till stor del härstammar från EU. Det är naturligtvis inte så att EU bestämmer huruvida det ska byggas en idrottshall eller sjukhus eller inte. Men precis som när kommunen eller regionen måste följa svensk lagstiftning, om de beslutar att genomföra projekt, finns det i dag ett europeiskt regelverk att förhålla sig till. Som om byggandet inom kommunal och regional sektor på många håll inte redan är hämmat?

EU påverkar också vår kulturpolitiska vardag. Inom det området har EU tidigare haft diffusare möjligheter att lagstifta och styra och har därför använt sig av icke-bindande verktyg för att påverka medlemsstaterna. EU bestämmer vilka ansökningsbara medel som ska finnas tillgängliga och via dessa beslut kan de indirekt också styra politiken i kommunen eller regionen i den riktning som önskas.

Det tål också att påminnas om ett nyligen fattat beslut; i en mycket jämn omröstning avgjorde svenska socialdemokratiska EU-parlamentariker copyrightförslaget om censur på internet. Det du tittar på och delar på nätet blir nu hårdare kontrollerat.

Det svenska medlemskapet i EU medför att vi skänker bort vårt nationella, kommunala och regionala självbestämmande. Vi är styrda av direktiv, förordningar, piskor och morötter från EU. Givetvis finns det en medvetenhet om EU:s överstatlighet, flertalet kommuner och regioner har till exempel Brysselkontor för att kunna hålla sig à jour och för att kunna påverka ”tillbaka”.
 
Sverigedemokraterna vill påverka tillbaka! Sverigedemokraterna vill ta hem beslutanderätten över vår lagstiftning, Sverigedemokraterna vill ta hem det kommunala och regionala självstyret. Vi styrs av principen att varje land ska kunna avgöra sin egen framtid.

En reformation av EU-fördraget är högst angeläget då vi värnar nationellt, kommunalt och regionalt självbestämmande. Det krävs så att vi får det EU-medlemskap som svenska folket röstade om 1994.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.