Skolval

Varför är informationen om skolvalet så dålig?

Trots det rekordstora antalet elever i friskolor så är det alltjämt många som inte känner till att man kan välja skola. Ett välgrundat skolval kräver att det finns bra informationsunderlag om skolorna, då kan individen hitta den skola som passar bäst för hen, skriver Ulla Hamilton, vd friskolornas riksförbund.

Debatten om det fria skolvalet pågår för fullt. Nationellt har Socialdemokraterna gjort utspel om vallöften. De vill bland annat stoppa möjligheten för friskolor som är aktiebolag att få tillstånd för nyetableringar och de vill gå vidare med att hitta en modell för vinstbegränsningar. Löften som måste oroa deras lokala partikamrater, framförallt i tillväxtkommunerna. För om dessa två löften blir verklighet så faller en tung börda på kommunerna.

Antalet barn i åldern 0-19 år beräknas öka med nästan 400 000 de kommande tio åren. Att i det läget föreslå åtgärder som leder till att friskoleplatser riskerar att försvinna (cirka sju av tio friskolor är aktiebolag) är oansvarigt. Att påstå att dessa åtgärder kan förenas med att skolvalet inte påverkas är häpnadsväckande och jag tror att alla inser att skolvalet kommer att påverkas dramatiskt om Socialdemokraternas vallöften blir verklighet. Det är ju det som de vill åstadkomma. Den som lyssnar på retoriken inser att ett problem med skolvalet är att eleverna och föräldrarna ”väljer fel skola”.

Skolvalet har funnits i över 26 år. Trots detta finns det ingen riktigt utformad modell för information som kan läggas till grund för skolvalet. Enligt Skolverkets statistik fanns det hösten 2017 3 621 skolenheter i förskoleklass varav 573 drivs som fristående skolenheter och 4 832 grundskolenheter varav 820 är fristående. Det är en glädjande utveckling av antalet friskolor, som mottas med glädje bland elever och föräldrar. Aldrig någonsin har så många gått i friskolor som nu.

Friskolornas riksförbund vill, likt Skolkommissionen, se ett obligatoriskt skolval. Alla ska välja skola. Trots det rekordstora antalet elever i friskolor så är det alltjämt många som inte känner till att man kan välja skola. Människor är olika och har olika behov, därför behövs det också en mångfald på skolområdet. Men i dag är skillnaden mellan skolor inte särskilt tydlig för den som inte är mycket väl insatt. Ett välgrundat skolval kräver att det finns bra informationsunderlag om skolorna, då kan individen hitta den skola som passar bäst för hen.

Skolverket har en webbplats som heter Välja skola. Den är inte helt lätt att hitta. Den ger möjlighet att jämföra skolor utifrån olika hårda fakta. Slutbetyg i årskurs nio, antal elever, betygsresultat, lärarbehörighet för att nämna några. Den länkar också till Skolinspektionens enkäter till elever och lärare. En bra grund men den skulle behöva utvecklas, bli mer lättillgängligt och mer publik. Det behövs information om pedagogisk inriktning, resultat på nationella prov och andelen deltagande elever vid provtillfället, information om kunskapsutveckling över tid (så kallad progression) samt ekonomisk information om huvudmannen. Att lyfta fram några viktiga punkter från Skolinspektionens enkäter som handlar om värdegrunden såsom till exempel trygghet, respektfullt bemötande, arbetsro och inflytande ger också bra information. När det gäller nöjdhet så varför inte helt kort och gott presentera elevers, föräldrars och medarbetares nöjdhet med den enskilda skolan?

När informationen är uppbyggd på samma sätt för varje skola – ja då har vi äntligen fått ett väl utformat underlag för ett informerat skolval. Idealet vore att denna typ av information fanns sammanställd på väggen i varje skola. En sådan ” varudeklaration” skulle underlätta skolvalet högst betydligt. Det är minst sagt anmärkningsvärt att det inte har åstadkommits under de 26 år som skolpengen och det fria skolvalet funnits.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.