Debatt
It
2 juni 2015 kl 14:17

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Varför stoppar skolor elevers smartphones?

Många skolor köper in bärbara datorer och surfplattor till sina elever - men begränsar sedan användningen hårt. Frågan är om skolornas IT-satsningar då verkligen hjälper eleverna att öka sin digitala kompetens?

Det här är en opinionstext

Maria Tiderman
Sverigechef på Aruba Networks

Många skolor köper in laptops och surfplattor till sina elever - men begränsar sedan användningen hårt. Det sker till exempel genom att bara tillåta vissa appar eller att inte tillåta att elever använder skolans trådlösa nätverk för sina egna smartphones. Frågan är om skolans IT-satsningar då verkligen hjälper eleverna att öka sin IT-kompetens? Är detta ett bra sätt att se till att eleverna fullt ut kan delta i dagens och framtidens IT-dominerade arbetsliv? För mig verkar det onödigt begränsande att inte låta eleverna använda de dyrt inskaffade IT-verktygen. 

De flesta förstår säkert att en lyckad IT-satsning inte bara handlar om att alla elever har fått sin egen dator och surfplatta. IT-kunskap handlar ju verkligen inte bara om hårdvara utan om hur man använder den. Det är i dag antagligen viktigare att lära sig appar och att kunna kommunicera, speciellt om det är kunskap för arbetslivet som vi är ute efter.

Men när skolan väl har köpt in laptops till alla skolans elever för en ansenlig summa så begränsar man alltså i stället användningen av dem. Ofta är elevernas laptops låsta på olika sätt, till exempel till vissa appar som man använder i skolarbetet. Inte minst är kommunikationsmöjligheterna ofta begränsade. 

En orsak till de begränsade kommunikationsmöjligheterna är oron för säkerheten, och en annan orsak är att de trådlösa nätverken helt enkelt inte räcker till. Det senare blir särskilt ett problem när videosamtalen, som kräver en rejäl bandbredd för att fungera, är ett naturligt sätt att kommunicera för unga. 

Allt för många tror dessutom att de bara kan investera en gång i ett trådlöst nätverk, och sedan finns det där för framtiden. Men detta är inte något som bara kan prickas av, utan användningen ökar enormt snabbt och då ställs det nya krav på utrustningen. Nya standarder inom trådlösa nätverk, som 802.11ac, håller nu på att införas och de utökar kapaciteten enormt. 

Oron för säkerheten märks då IT-avdelningarna ofta inte vågar släppa in elevernas egna smartphones och surfplattor på skolans nätverk. Att tillåta detta kan absolut innebära säkerhetsproblem, och dessutom är många nätverk av äldre modell där problemen inte kan åtgärdas. Det kanske exempelvis inte går att tillåta vissa typer av trafik, med säkra applikationer, medan man stoppar annan och mer osäker trafik. Det kanske inte går att ansluta till skolans nät hemifrån. Däremot kan det gå att ansluta från parkeringsplatsen utanför skolan, och utanför skoltid. Vilket är ett beteende som inte nödvändigtvis är bra eller som uppmuntrar till säker användning. 

Att snabbt kunna anpassa säkerheten till behovet, en dynamisk säkerhetspolicy, blir allt mer nödvändigt. Ingen vill ha fler exempel på att elever hackat sig in och tagit reda på elevers privata information, eller använt skolnätverk på osäkra sätt. Men de här problemen är fullt möjliga att lösa och vi har gott om exempel på skolor och kommuner som hanterar detta på ett bra sätt. 

Så lite mer kunskap, och lite mer mod, behövs nog för att kunna använda skolans IT-investeringar fullt ut. Ibland kanske det behövs lite mer fundering kring var resurserna ska läggas – på prylarna eller på att göra användningen enklare?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 2 juni 2015 kl 14:17

Skribent

Maria Tiderman
Sverigechef på Aruba Networks