Jämställdhet

Vårdpersonal riskerar dubbelbestraffning!

Vården är en kvinnodominerad bransch. 75 procent av dem som jobbar i sjukvården är kvinnor. De har ett yrke som handlar om liv och död och de tar ibland ansvar långt utöver vad som krävs. Ofta får vårdpersonal klä skott för debatten om brister i vården, samtidigt som mansdominerade verksamheter i sjukvårdens utkanter knappt diskuteras alls, skriver centerpartistiska kandidater till regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen.

Sjukvården pekas ofta ut som ett problem. Växande vårdköer och bristande tillgänglighet är ett flitigt samtalsämne i den politiska debatten. Tillgängligheten är viktig. Köer ska kortas och patienter ska kunna lita på vårdgarantin. Samtidigt råder konsensus om att sjukvården ska ligga i framkant, både inom forskning och klinisk verksamhet samt i fråga om högspecialiserad vård och primärvård. Ska vi lyckas med att uppnå bättre tillgänglighet i den dagliga vården och nå fler medicinska framsteg totalt sett krävs ett brett angreppssätt.

Idag görs insatser i Västra Götalandsregionen för att skapa en bättre sjukvård. Vårdyrket ska bli mer attraktivt, genom exempelvis höjd ersättning för dem som jobbar på obekväma arbetstider, betald specialistutbildning för att locka fler att vidareutbilda sig och ökade möjligheter att välja arbetsgivare. Dessa åtgärder är, helt naturligt, inriktade på förändringar direkt i vårdpersonalens vardag. Centerpartiet anser att personalen ska uppmuntras och få förutsättningar för att göra ett bra jobb.

Den offentliga debatten om sjukvården uppehåller sig i hög grad vid insatser i vårdpersonalens direkta vardag. Det leder till att många invaggas i tron att sjukvårdens brister enbart ska åtgärdas inom sjukvården själv. Hårt arbetande vårdpersonal, oftast kvinnor, blir därmed ofrivilligt mottagare både av synpunkter på sitt eget jobb och spottkoppar för brister som borde riktas till funktioner bortom den dagliga verksamheten. Kritiken mot sjukvården blir därmed till viss del missriktad och hamnar i knät på vårdpersonal som redan tyngs av de akuta uppgifterna.

Vi menar att vårdpersonal riskerar en slags dubbelbestraffning. De utsätts för en offentlig debatt om brister i vården medan verksamheter i sjukvårdens utkanter knappast diskuteras alls. Ett skevt fokus kan i värsta fall leda till att vårdpersonal slutar, vilket riskerar att drabba patienterna i form av sämre tillgänglighet.

Det görs många insatser för att skapa strukturer och bättre stödfunktioner åt sjukvården. Det gäller bland annat följande områden: 

  • Lokaler och logistik. Investeringar i ändamålsenliga lokaler och mer lättillgängliga IT- system kommer vara avgörande för att öka tillgängligheten i sjukvården. Bättre system för inköp, transporter och annan logistik inom sjukvården är viktigt för att kunna ta hand om patienter på ett bra sätt.
  • Rättvisa och resurseffektivitet. Den totala kakan till sjukvården har vuxit på senare år. Det behövs en rättvis fördelning av dessa resurser, men framför allt ökad resurseffektivitet. Sjukvården ska vara hållbar så att vårdens resurser räcker till mer.
  • Uppföljning och utfasning. När året är slut eller ett visst projekt är avslutat ska uppföljning ske. Många gamla behandlingsmetoder lever kvar i vården, fastän de skulle behöva fasas ut. Rutiner för att fasa in det nya ska finnas. Beslutsfattare ska bli bättre på att fråga efter resultat.
  • Förankring och förbättringskultur. Det behövs en förbättringskultur i sjukvården som uppmuntrar kvalitet och ständiga förbättringar. Ofta ska beslutsfattare fatta svåra beslut om sjukvård. Det behövs goda förankringsprocesser för att dessa beslut ska kunna genomföras.

Ingenjörer, IT-experter, vaktmästare, ekonomichefer, forskare och beslutsfattare har lika stort ansvar för sjukvården som vårdpersonalen. Den offentliga sjukvårdsdebatten behöver i högre grad inriktas på dessa, ofta manligt dominerade, funktioner. Då kan pressen på den kvinnodominerade delen av vården minska. Med ett sådant bredare fokus avtar risken för dubbelbestraffning bland vårdanställda. Det kan i sin tur leda till att fler, både kvinnor och män, vill arbeta inom hälso- och sjukvården.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.