Debatt
Vinster i välfärden
18 juni 2019 kl 13:06

”Vårdmomsen slår ensidigt mot privata aktörer”

När vårdmomsen införs 1 juli blir det från en dag till en annan 25 procent dyrare att anlita vårdpersonal som arbetar genom egna bolag eller hyrs ut via bemanningsföretag. Men bara för privata vårdgivare – den offentliga vården kan dra av momsen. Vården sticker ut som en bransch där förutsättningarna styrs av om det är en privat eller offentlig huvudman, skriver fem företrädare för privata vårdgivare. 

Det här är en opinionstext

Debatten om hur moms på bemannings- och konsulttjänster inom vården slår mot privata vårdgivare som arbetar på offentligt finansierade uppdrag har gått varm de senaste månaderna. Så här långt kan vi konstatera att Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna är emot ett införande. Det är även Läkarförbundet och Vårdföretagarna samt rätt många andra organisationer och företag. SKL:s skatteexperter är också kritiska mot att momsen införs innan rättsläget prövats av Högsta förvaltningsdomstolen.

Motståndet är lätt att förstå. För det här momspåslaget om 25 procent bygger inte på politisk vilja. Krasst är det ett myndighetsbeslut med Skatteverket som avsändare. 

Men de problemen som momspåslaget medför är betydande och kan på sikt leda till mindre sjukvård. Är det verkligen ett vettigt drag i takt med att vårdköerna växer och antalet äldre blir allt fler? Behovet av vård kommer knappast att minska efter den 1 juli när vårdmomsen införs. Från en dag till en annan blir det alltså 25 procent dyrare att anlita tandläkare, sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal som arbetar genom egna bolag eller hyrs ut via bemanningsföretag. Tidpunkten för införandet är sällsynt illa vald och kommer att ytterligare försvåra en redan ansträngd sommarbemanning i sjukvården.

Vårdmomsen påverkar alltså både tandvården och hälso- och sjukvården, men inte de enheter som drivs i offentlig regi, eftersom de tillåts dra av momsen. Förlorarna är i slutändan de privata vårdgivarnas hundratusentals patienter.

I andra branscher är det självklart att alla aktörer arbetar efter samma spelregler, men vården sticker ut som en bransch där förutsättningarna styrs av om det är en privat eller offentlig huvudman. Det är olyckligt. Spelreglerna måste vara samma för offentlig och privat driven vård. En vårdmoms som slår ensidigt mot privata aktörer riskerar att slå ut vårdgivare och minska tillgången på vård.

Men kan inte privata – och offentliga – aktörer nyanställa istället frågar någon. Jo, vi vill inget hellre. Tyvärr är få är intresserade eftersom de trivs med friheten och livet som konsult och egenföretagare.

Samtidigt finns risken att privata vårdgivare inte har råd att anlita konsulter eller hyrpersonal för att täcka upp under arbetstoppar eller ledigheter, vilket kan leda till försämrad arbetsmiljö. De offentliga vårdgivarna kan dock sitta lugnt i båten och anlita de kompetenser som behövs för att täcka upp utan att det måste betala 25 procent mer.

Nu har Skatteverket offentliggjort att de står fast vid beslutet att införa vårdmomsen den 1 juli trots kritik från politiska partier, organisationer och företag och trots att Skatterättsnämndens experter, efter många veckors handläggning, inte lyckats landa i enighet i tre aktuella ärenden. Skatteverkets tolkning är uppenbart inte självklar.

I överenskommelsen som slutits mellan regeringen och Liberalerna och Centerpartiet slås fast att det ska råda konkurrensneutralitet mellan offentliga och fristående vårdgivare, både kring ekonomiska villkor och kvalitetskrav.

Överenskommelsen slår också fast att det behövs bättre villkor för företagande och entreprenörer och att valfrihet ska vara en central del av den svenska välfärdsmodellen. 

Just nu ekar de löftena rätt tomt och vi hoppas att regeringen står fast vid inriktningen och att de – precis som vi – vill arbeta för kortare vårdköer och att kroniker och äldre känner trygghet och tillit till den svenska tandvården och hälso- och sjukvården.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.