Kommuner

Värdet av en god befolkningstillväxt

Att kommuner skapar egen tillväxt och slipper förlita sig på skatteutjämningsbidrag mer än nödvändigt är positivt, skriver strategen Michael Nilsson, som var med när Söderhamn vände 18 års negativa befolkningsnetton i rad till det första positiva på 21 år. 

REPLIK. Under vinjetten Perspektiv beskriver välfärdsforskaren Andreas Bergh kommuners befolkningstillväxt som ett nollsummespel. Artikeln är problematisk såtillvida att den ger uttryck för en förenklad bild av befolkningstillväxt. De senaste tolv åren har jag arbetat med strategisk platsutveckling utifrån vad invånarna tycker om sina hemorter.

Att en forskare tror att "en arena, ett äventyrsbad eller sponsring av något idrottslag" kan påverka flyttströmmar i nämnvärd utsträckning gör mig orolig. Självfallet kan destinationsutveckling leda till ökad turism, men att den får folk att flytta från en ort till en annan är sällsynt. Andreas Bergh skriver att "det finns en påtaglig risk att ett starkt fokus på befolkningstillväxt bidrar till att kommunpolitiken inriktas på åtgärder som är kortsiktiga och ineffektiva".

Läs också

Jag vill hävda motsatsen, att risken för kortsiktiga och ineffektiva effekter är betydligt större om den lokala politiken inte fokuserar på befolkningstillväxt. Bergh förordar att kommuner ägnar sig åt SOVA, det vill säga Skola, Omsorg, Vård och Allmän skötsel. Själv ser jag mest fördelar med att kommuner skapar egen tillväxt och inte förlitar sig på skatteutjämningsbidrag i större utsträckning än nödvändigt.

Låt mig ta ett exempel. Första gången jag träffade Söderhamns kommun, 2010, hade man tvingats konstatera 18 negativa befolkningsnetton i rad. Flera stora arbetsgivare var historia vilket gjorde situationen akut. Företagsnedläggningar innebär inte bara färre arbetstillfällen och minskat skatteunderlag utan också att folk far illa. Jag fick i uppdrag att utveckla en strategi som skulle skapa förutsättningar för att vända den negativa spiralen.

Min analys identifierade flera unika platsspecifika förhållanden inom bland annat utbildning och entreprenörskap. Söderhamns kommun äger dessutom en stor del av skärgården, vilket ger ovanligt goda utvecklingsmöjligheter på rekreationsområdet.

Mitt strategiförslag fokuserade på tre teman och klubbades igenom av kommunstyrelsen, vilket i sig inte är något unikt. Utslagsgivande för Söderhamn är att ord förvandlades till handling. Tre år senare fick Söderhamn sitt första positiva befolkningsnetto på 21 år. Vid årsskiftet 2013/14 slutade kommunens befolkningsnetto på 400 personer över budget. Det bör påpekas att ökningen inte i första hand handlade om migration, vilket är det vanliga i dagsläget.

Mot den bakgrunden är det tveksamt om man alls bör betrakta befolkningstillväxt som ett nollsummespel. Min erfarenhet är att kommuner sällan agerar likadant. Vid en ytlig betraktelse kan det kanske se ut så, men det är kvalitetsskillnaderna på insatserna som avgör effekterna. I Söderhamns fall bottnade strategin genomgående i närmast singulära förhållanden. Genom att utveckla dessa skapades dels befolkningstillväxt, dels ökade stoltheten hos invånarna.

Befolkningstillväxt handlar inte enbart om att räkna huvuden, vi måste också räkna hjärtats upplevelse och den summan slutar aldrig på noll. Jag är övertygad om att de flesta svenskar vill att deras kommunpolitiker skapar goda tillväxtmöjligheter. Hur ska vi annars få ett Sverige som lever även utanför Stockholm, Västkusten och Skåne?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.