Digitaliserad vård Hela debatten

Vårdens vardagsproblem kräver digitala lösningar

I vårddebatten ägnar vi i dag stor energi åt att diskutera symptomen, när vi istället borde gå till roten och se vad som egentligen orsakar problemen. Flertalet av vårdens största problem är nämligen symptom på en och samma sjukdom – avsaknaden av modern teknik för att utbyta information.

Det är dags att forma en ny reformagenda för svensk hälso- och sjukvård, en agenda som förpliktigar både landstings- och riksdagspolitiker till konkreta och framåtsyftande investeringar som löser vårdens vardagsproblem.

Trots att vården erbjuder medicinsk behandling i yttersta toppklass, är vi många som upplever bristande tillgänglighet och onödigt krångel när man söker kontakt med vården. Lika bekant är den kroniska personalbristen, orimliga stressnivå och dåliga arbetsmiljö som vårdpersonalen tvingas utstå år efter år. Detta är inget annat än ett misslyckande, där vi självkritiskt måste söka nya lösningar. Det finns många komplexa förklaringar till dessa problem, men en av huvudorsakerna är att vården saknar den smarta digitala teknik som vi alla tar för given i privatlivet.

Läkarförbundet uppskattar att mellan 25 och 60 minuters värdefull arbetstid förloras per dag och anställd på grund av bristande IT-stöd. Kostnaden av att inte investera i vårdens digitalisering är monumental. Digitaliseringen måste därför prioriteras på högsta ledningsnivå i landets alla regioner och landsting, och staten måste aktivt påskynda och underlätta den digitala omställning som nu inletts.

För patienten innebär digitaliseringen att vården kan finnas tillgänglig där du är, när du behöver den, på det sätt som passar just dig. Med digital teknik överbryggar vi både geografiska och sociala barriärer, där alla patienter oavsett om man bor i glesbygd eller storstad kan möta sin läkare med ett videobesök eller säker chatt, och undvika tidsödande och plågsamma resor. Tekniken skapar frihet och självständighet för personer med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättningar, och ger fler kontaktvägar utifrån individens behov.

För vårdpersonalen innebär digitaliseringen att livsviktig tid kan läggas på att möta patienter istället för att slösa den på uråldrig teknik och onödig byråkrati. Arbetet med att införa moderna journalsystem och intelligenta beslutsstöd måste påskyndas, så att vårdpersonalen får de moderna arbetsverktyg som behövs för att rädda liv.

För samhället innebär en digitaliserad vård att både skattemedel och människors tid kan användas mer effektivt. Framförallt innebär det att vi äntligen kan möta människors förväntningar på en modern och individanpassad välfärd, och därmed stärka förtroendet för den offentligt finansierade vården. Vi kan också locka en ny generation att arbeta i vården, och kanske få många av de som lämnat yrket att vilja återvända.

Om vi befriar vårdpersonalen från omodern teknik som kväver arbetslust och spiller livsviktig tid, bidrar vi starkt till att lösa vårdens bemanningskris, dåliga arbetsmiljö och bristande tillgänglighet. Hälso- och sjukvården ska inte vara teknikens Jurassic Park, det ska vara platsen där den bästa spjutspetstekniken hjälper oss att rädda liv!

Detta förutsätter en politik på fältet:

  • en digital omställningsmiljard skapas av staten för medfinansiera och påskynda nödvändiga teknikinvesteringar
  • en nationell digital vårdgaranti införs för att garantera patienterna möjligheten att nå vården via nätet
  • ett digitalt kompetenslyft för vårdpersonal genomförs gemensamt mellan stat och landsting
  • en avbyråkratisering av vårdens regelverk och rutiner för dokumentation inleds med ny snabbutredning
  • ett tydligt politiskt ägarskap och ledarskap för digitaliseringen av vården pekas inom varje landstingsledning

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.