Sjukvård

Vårdens Berlinmur avskaffar inte köerna

Växande svenska vårdköer kan angripas på två sätt: antingen genom konstruktiva, effektiva åtgärder eller genom rökridåer och låtsasförbättringar. Lika sällsynta som de först nämnda insatserna är, lika vanliga är dessvärre de senare.

Ett par gånger om året proklamerar SKL och ett antal landsting ”krig” mot hyrläkare, som utmålas som skulden till köerna. Sannolikt skulle läget vara ännu värre utan dessa medarbetare, som i motsats till landstingsanställda läkare inte behöver använda halva arbetstiden till administration. Rökridån blåser snart bort och det visar sig att användningen av inhyrd personal ökar år för år.

Att bygga en Berlinmur mellan offentliga och privata insatser är en annan skenlösning som blossat upp inför valet. Reepalu-idén om att begränsa vinstuttaget syftar till att stigmatisera de enskilt ägda vårdproducenterna och försvåra det oftast goda samarbetet mellan landstingsdriven vård och privata utförare. 

Regeringen vill nu mura vidare och separera inte bara utförande utan även finansiering. Privata sjukvårdsförsäkringar har blivit alltför populära, inte minst i LO-leden, och ska därför straffbeskattas. Det finns också förslag att förbjuda samarbete mellan landstingsvården och privata utförare som behandlar försäkringspatienter. Det gäller att stoppa dem som ”går före i kön”, som det populistiska mottot lyder. Det rör sig om patienter som redan betalar dubbelt för sin vård: landstingsskatt och försäkringspremier, eftersom Sverige i motsats till flertalet EU-länder inte medger skatteavdrag för premierna. Sådana patienter behandlas inte vid landstingsägda vårdenheter och ingen annan patient ”trängs ut”.

Dessa ideologiskt motiverade idéer kommer naturligtvis inte att förbättra tillgängligheten eller lösa andra vårdproblem. Denna fixering vid privat kontra offentligt är svårbegriplig för andra européer, som utan politiska skygglappar åtnjuter god sjukvård. 

Vad som däremot skulle kunna hjälpa vore att fördomsfritt lära av omvärlden. Medan Storbritanniens NHS – prototypen för ”solidarisk och jämlik sjukvård under demokratisk kontroll” – krackelerar med köproblem av svenskt slag är det i stället europeiska blandsystem som åstadkommer den bästa sjukvården. 

Vår årliga ranking av europeisk sjukvård (Euro Health Consumer Index) pekar på sambandet mellan sjukvårdssystem och resultat. De politikerstyrda systemen (med sammanhållen finansiering och utförande som nyckelfunktion) har påtagliga leveranssvårigheter medan det kontinentala Europas blandsystem ur vårdkonsumentens system fungerar väsentligt bättre. Sammanblandningen blir här en styrkefaktor.

I länder såsom Nederländerna, Schweiz, Tyskland, Frankrike och Belgien kännetecknas sjukvården av att många slags aktörer (staten, regioner, olika slags försäkringar, ideella och fackliga organisationer med flera) finansierar insatser från en mängd vårdgivare i offentlig, privat och ideell regi. Individen har stor valfrihet och utmärkt tillgång till vård.

Att finansiering och utförande delats upp är en framgångsfaktor. En annan att förändringar förhandlas fram mellan myndigheter och vårdens fackliga organisationer, alltså något helt annat än hur svenska landsting ensidigt dikterar villkoren och plötsligt kan ändra ersättningsvillkoren. Ett tredje viktigt inslag är att ledningen av verksamheten anförtros professionerna och kvalificerade administratörer medan de folkvalda i dessa framgångsrika system har ett begränsat inflytande över den operativa verksamheten. 

Att ta till sig dessa erfarenheter vore mer meningsfullt än att förstärka de extrema inslagen i vårt sjukvårdssystem. Sverige berömmer sig ofta av samarbetskultur och rationalitet. Visionen av en Berlinmur genom sjukvården som ska tvinga alla att köa lika länge hellre än att avskaffa köandet tyder på att gamla DDR-drömmar tyvärr fortfarande lever.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.