Ekonomi

Vården kräver tydliga prioriteringar och nya lösningar

Hur mycket sjukvård har vi råd med i framtiden och hur ska vi prioritera för att möta behoven och patienternas krav på kvalitet och tillgänglighet? I dag torsdag presenterar forskare och experter från SKL, Prioriteringscentrum och Svensk Försäkring en rapport som lägger grunden för en diskussion om välfärdsutmaningarna och hur de ska finansieras utifrån principerna om vård på lika villkor och efter behov.

I Sverige finns det ett brett stöd för en offentligt finansierad välfärd. Välfärden ska komma alla till del oavsett sociala eller ekonomiska förutsättningar. Det menar vi måste vara en given utgångspunkt oavsett den framtida utformningen av välfärdssystemen. 

Det har under de senaste åren i rapport efter rapport konstaterats att välfärdens långsiktiga finansiering står inför stora utmaningar. Det handlar om en kombination av utmaningar. Försörjningsbördan ökar i takt med allt fler äldre som lever längre och är i behov av vård och omsorg samtidigt som andelen i yrkesverksam ålder minskar. Därtill innebär den medicinteknologiska utvecklingen att nya vårdmöjligheter skapas. Det är på många sätt en mycket positivt utveckling men kombinationen av allt fler vårdbehövande som ställer allt högre krav på kvalitet och tillgång till vård kan komma att medföra betydande kostnadsökningar.

Det är här dilemmat uppstår. Kvalitet och tillgänglighet i vården värderas högt av medborgarna. Samtidigt står vi inför ökade kostnader och att skatteuttaget inte kan höjas i det oändliga för att möta dessa krav. Att öka sysselsättningen är det viktigaste bidraget till välfärdens och dess finansiering. För att undvika att hamna i ett läge där resurserna inte längre räcker till för att öka kvaliteten i den takt invånarna kräver måste vi överväga flera möjliga lösningar. I annat fall riskerar de som saknar de ekonomiska eller sociala förutsättningarna att hamna i kläm.

Det är angeläget att effektiviserings- och förbättringsarbetet inom landsting och kommuner fortgår. Det handlar också om att skapa drivkrafter så att det lönar sig för vårdgivare att agera med hög kvalitet och att bidra till nya lösningar som är långsiktigt hållbara. Det är vidare viktigt att de offentliga resurserna går till ”rätt” vård. Med rätt menar vi att prioriteringar av vårdinsatser är väl avvägda med hänsyn till olika etiska principer, är politiskt förankrade och begripliga för medborgarna.

En tydlig prioritering inom sjukvården skapar en högre grad av förutsägbarhet. Det är en förutsättning för att människor ska känna sig trygga i att de vet vad de kan förvänta sig från den offentligt finansierade vården om de råkar ut för en olycka eller blir sjuka. Det är också en förutsättning för att läkare och andra vårdprofessioner ska ha mandat att vara tydliga i sina beslut om behandling eller inte för en patient. Med tydligare prioriteringar av vad det offentliga ansvarar för blir det också tydligare för den enskilde vilka behov som vilar på honom eller henne att själv ta ansvar för. Det offentliga åtagandet måste därför få en tydligare avgränsning. Vi måste våga tala öppet om hur avgränsningar av det offentliga ansvaret kan göras genom prioriteringar eller på andra sätt och vilka prioriteringar som görs och varför. Ett självklart ställningstagande är att vi bör sträva efter mer enhetliga prioriteringar i Sverige.

Vård och omsorg kan finansieras på många olika sätt och med olika konsekvenser för dem som betalar. I grunden finns det fyra olika finansieringsalternativ: Skatt, avgift, försäkring eller direkt ur egen ficka. Det bör vara givet att skattefinansierad vård har en stor roll att fylla även framöver. Med tanke på de utmaningar vi står inför kan det vara rimligt att vi nu också för en öppen debatt om vilka alternativa finansieringslösningar som står till buds. Vi är ovana vid att föra den diskussionen, som givetvis måste föras med utgångspunkten att varje förändring bör analyseras noggrant utifrån ett rättviseperspektiv.

För att Sverige ska kunna erbjuda sina medborgare en framtida vård och omsorg, som möter deras behov och samtidigt uppfyller deras krav på kvalitet och tillgänglighet, menar vi att det är hög tid att beslutsfattare och andra centrala aktörer medverkar till en konstruktiv diskussion om vad den offentliga vården kan tillhandahålla och hur välfärden i framtiden ska finansieras med hänsyn tagen till principer om vård på lika villkor och efter behov.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.