Gymnasieasyl Hela debatten

Var det inte detta som brukade kallas rasism?

Å ena sidan utvisar regeringen exmuslimer, ateister, yazidier och kristna till en säker död i mellanöstern, exempelvis det krigshärjade Irak. Å andra sidan skräddarsyr man lagar för att bevilja 9000 andra – som helt saknar asylskäl – möjligheter att stanna i Sverige. Detta är ren diskriminering, skriver Bassam Al-Baghdady, ordförande Centrum för Sekulär Bildning.

Jämlikhet, allas lika värde, frånvaron av diskriminering. Värden som lyfts fram ofta i vår debatt. Värden som anses viktiga och centrala i vårt samhälle. Motsatsen pekas ofta ut som rasismen - vargen. Ja, vi lever i en tid då det har ropats varg så många gånger att varningarna har förlorat sin udd och skärpa. Numera kan vargen gå mitt ibland oss, utan att någon höjer på ögonbrynen eller tar skydd.

Tanken om att förstå rasism slog mig efter Centerpartiets beslut att ställa sig bakom ett lagförslag som är designat av Miljöpartiet, regisserat av Socialdemokraterna och nu välsignat av Centerpartiet och även av Vänsterpartiet. Det är ett lagförslag som fullständigt sågats av lagrådet. Många har diskuterat förslagets undermålighet – dess brister, hur illa skrivet det är. Men få har diskuterat förslagets inneboende rasism, så låt oss göra det.

Vad är rasism? Enligt FN:s resolution 2106 från 1965 är rasism en form av diskriminering mellan människor baserad på ras, hudfärg eller etniskt ursprung. En rasistisk diskriminering kan vara strukturell och ske med samhällets goda minne, men det kan också handla om mellanmänskligt agerande. Med tiden har begreppet också kommit att vidgas, såtillvida att diskriminering gentemot exempelvis olika kulturella eller religiösa grupper ibland beskrivs som ”rasism”. Emellanåt har detta tveklöst tyngd. Det finns givetvis kraftig och illasinnad diskriminering och rasism riktad mot exempelvis religiösa grupper. Men det är också en problematisk vidgning av begreppet eftersom man rör sig bort från rasismens ursprungsdefinition. Utvecklingen innebär också ett försvårande för möjligheten att kritisera och problematisera exempelvis religiösa eller kulturella sedvänjor eftersom epitetet rasism är något de flesta av oss skyr och absolut inte vill förknippas med – på goda grunder.

Det klart att det finns bättre ord att använda för att beskriva olika sorter av diskriminering än rasism. Men, tråkigt nog det har blivit så. Vill man vinna en komplicerad debatt med minsta möjliga intellektuella ansträngning, kan man alltid anföra rasism för skrämma bort sin åsiktsmotståndare. Intressant nog dyker anklagelsen ofta upp i situationer där olika former av diskriminering står mot varandra. Exempelvis har de som velat påtala förekomsten av könsdiskriminering fått höra att deras ambition är rasistisk. För att nämna några exempel: när en lärarvikarie ville könsdiskriminera sina kollegor anklagade hon skolan som varnade henne för diskriminering. När en tandläkare inte fick arbeta i långärmat, vilket går på tvärs med vårdens basala hygienkrav, anklagade hon arbetsplatsen för diskriminering. Etcetera.

I ovan fall handlar det om specifika incidenter där en religiös sed krockar med samhällets värderingar eller arbetsrutiner. Att omedelbart avläsa dylika scenarier som ”rasism” ter sig tämligen snarstucket. De flesta borde ju ändå förstå att det handlar mer om en krock än om ren illvilja. Vi talar ju inte om lagar stiftade för att jäklas med en särskild grupp eller rutiner skapade i syfte att försvåra för vissa att ha ett visst jobb. Ändå tas påståenden om diskriminering och rasism i dessa fall emot som fullt rimliga anklagelser som DO eller facket är beredda att gå vidare med till arbetsdomstolen.

Nu lever vi lyckligtvis inte i ett samhälle där lagar stiftas i syfte att särbehandla vissa nationaliteter, etniciteter eller grupper, tänker du kanske. Då är det väl rimligt att vi putsar på de detaljer där grupper ändå drabbas av diskriminering, oaktat syftet? 

Ja, det vore en korrekt invändning. Om det inte vore för att regeringen, Centerpartiet och Vänsterpartiet är i full färd med att stifta en lag vars hela syfte och mål är att särbehandla en specifik grupp av en specifik nationalitet. Nej, det sägs kanske inte rakt ut i lagtext, men av debatten som förts kan vi alla förstå att detta är poängen med lagen.

Å ena sidan utvisar regeringen exmuslimer, ateister, yazidier och kristna till en säker död i mellanöstern, exempelvis det krigshärjade Irak.

Å andra sidan skräddarsyr man lagar för att bevilja 9000 andra – som helt saknar asylskäl – möjligheter att stanna i Sverige. Detta är ren diskriminering.

Detta säger grundlagens 1 kap 9 § om jämlikhetsprincipen:

Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet

Kan Stefan Löfven, Annie Lööf, Gustav Fridolin eller Jonas Sjöstedt se mig i ögonen och hävda att deras lag om ”gymnasieasyl” är skriven i denna princips anda? Förstår man att detta förslag diskriminerar ofantligt många människor på en gång? Vem blir nästa grupp att favorisera?

Man ska vara försiktig med att ropa varg. Man ska inte kalla allting rasism. Och nej, jag tror inte att rasism är vad som ligger bakom denna lag. Men rasism är vad det liknar. Inte på grund av en krock med ett hygienkrav, inte på grund av olika sedvänjor som behöver jämkas – utan på grund av tron att man har rätt att köra över viktiga principer och skräddarsy lagar för vissa grupper. Den trosvissheten hos makthavare är farligare än detaljkrockar.

Jag vill att vi kräver ansvarstagande av våra politiska representanter. Vi behöver mer än någonsin en konstitutionsdomstol som skulle kunna kräva svar och visa det politiska och juridiska haveri som denna lag innebär. Riksdagen borde sätta ner foten en gång för alla och kräva allas likhet inför lagen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.