Demokratiutredningen Hela debatten

”Vår demokrati är värd ett större deltagande”

Strukturkonservativa politiker och statsvetare dominerade den inledande debatten om demokratiutredaren Olle Wästbergs reformförslag. Men ute i kommuner och landsting välkomnar vi ett upplägg som bidrar till att medborgarnas röster inte bara räknas på valdagen – utan hörs varje dag.

REPLIK De inledande reaktionerna på 2014 års Demokratiutredning kom som brev från posten här på Dagens Samhälles debattsidor: ”Vår representativa demokrati är alldeles för viktig för att förvandlas till en experimentverkstad“, skriver KD:s Tuve Skånberg.

En politik som ger ”medborgarna reell makt istället för fler påverkanskanaler“, kräver Ung Vänsters Johanna Granbom.

Och så slår Ungsvenskarna SDU:s Tobias Andersson ner på förslaget om en kommunal försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder ”av rent principiella skäl”

Den politiska motviljan mot förändringar sekunderas av statsvetaren Gissur Erlingsson, som i sin tur litar på Göteborgskollegan Mikael Giljam som påstår ”att deltagardemokratiska innovationer inte får inaktiva medborgare att bli mer engagerade“.

När ledande politiska och statsvetenskapliga företrädare så omgående och kategoriskt reagerar mot förslag som går ut på att stärka vår representativa demokrati är det kanske inte så överraskande att grundbulten i denna, den allmänna rösträtten, inte har stärkts på många år.

Det verkar till och med som om reformkritikerna inte ens har tagit sig tid att läsa och begrunda den största demokratiutredningen sedan millennieskiftet. Med stöd av referens- och expertgrupper samt ett 20-tal forskningsrapporter och ett stort antal samråd i kommun-, landstings- och föreningssverige har nämligen utredaren Olle Wästberg lyckats ta fram en nyanserad bild av tillståndet i vår svenska demokrati.

Bilden - som utgörs både av rapporter och redovisningar, samt ett betänkande med förslag på över 600 sidor - låter sig inte reduceras till ett ja eller nej till enskilda reformförslag, utan ska ses som ett spännande startskott för den kommande demokratipolitiska reformdebatten inför hundraårsdagen för införandet av den allmänna rösträtten.

En debatt som av olika anledningar förs alldeles för sällan i vårt land, och bland annat lett till att den allmänna rösträtten har försvagats steg för steg.

Med fakta slår demokratiutredningen fast att Sverige tillhör de demokratiska länder i världen, där medborgarna ”får rösta mest sällan” (vart 4:e år vid en gemensam valdag) och där antalet partiaktiva och förtroendevalda har ”reducerats dramatiskt” (inte minst på grund av kommunssammanslagningar).

De försvagade kontaktytorna mellan väljare och valda har i sin tur lett till att stora befolkningsgrupper som unga, funktionshindrade och utrikesfödda är underrepresenterade. Tilliten till våra förtroendevalda försvagas dessutom av partiernas starka ovilja till att låta allmänheten få insyn i den egna finansieringen. Denna slutenhet har lett till mycket kritik även internationellt. 

Som politiker med ansvar för just val- och demokratifrågor i en mellanstor svensk kommun välkomnar jag demokratiutredningens omfattande analys av demokratins tillstånd. I samarbete med samtliga nio partier i kommunfullmäktige har vi i Falu Kommun tagit fram medborgardialogplattformen Demokratikommun 2020.

Den går ut på att stödja och stärka det aktiva medborgarskapet och den deltagande demokratin. Vi ser de vardagliga medborgerliga möjligheterna att göra sin röst hörd som en attraktiv inträdesbiljett till ett mera kontinuerligt engagemang i de politiska partierna – och därmed en starkare representativ demokrati.

Demokratiutredningens konkreta förslag på att stärka de förtroendevaldas ställning och medborgarnas möjligheter att påverka mellan valen är viktiga, om än försiktiga steg mot en mera hållbar demokrati, där fler kan vara med och forma framtiden.

Istället för individualistiska medborgarförslag föreslås folkmotioner i samtliga demokratiarenor (lokalt, regionalt och nationellt), och med den föreslagna öppningen mot en breddad rösträtt (kommunal försöksverksamhet) motverkas den pågående urholkningen av just det viktigaste vi har i vår representativa demokrati, rätten att våra röster ska räknas - och höras.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.