Elevhälsa

Var är elevhälsan i skoldebatten?

Om fler barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen krävs en förbättrad elevhälsa som kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande. För det behövs skolkuratorer som finns tillgängliga när eleverna mår dåligt. Dessutom måste skollagen bli mer tydlig om vad tillgång till skolkurator innebär.

Under sommaren har Bris sett en dramatisk ökning av antalet samtal om psykisk ohälsa jämfört med förra årets sommarlov. En anledning till att barn och unga som mår dåligt vänder sig till Bris är att elevhälsan inte finns tillgänglig på sommaren. Det visar vilken central roll elevhälsan spelar – ändå är den osynlig i valdebatten.

Skolan är en av valrörelsens viktigaste frågor och utspelen om satsningar på lärare, lärarassistenter och mer undervisningstid avlöser varandra. Men det är bara en del av lösningen. Om fler barn ska tillgodogöra sig undervisningen krävs också en elevhälsa som kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande, precis som skollagen kräver. Det behövs skolkuratorer som finns tillgängliga när eleverna behöver.

Vi anser att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet måste tas på större allvar. Skolkuratorer och elevhälsans övriga professioner behöver användas mer för att utveckla skolan så att alla elever får möjligheter att klara målen. Skolkuratorernas  arbetsbelastning är hög och ökar. Det beror främst på att antalet barn i behov av särskilt stöd växer men också på att de akuta elevärendena blivit fler. Merparten av elevhälsans resurser går till att identifiera och utreda de elever som har svårigheter i skolarbetet och skolmiljön, allt för lite tid finns för att göra något åt att problemen uppstår. Elevhälsan förväntas åtgärda enskilda elevers problem i stället för att förebygga dem.

Under de senaste mandatperioderna har satsningar gjorts på elevhälsan och vi kan se att antalet skolkuratorer ökar. Men fortfarande har en majoritet av skolkuratorerna ansvar för över 500 elever, enligt den senaste undersökningen från Novus. Akademikerförbundet SSR anser att det behövs ett riktmärke för hur många elever en skolkurator kan ansvara för. Baserat på flera medlemsundersökningar anser vi att riktmärket bör vara max 300 elever för en kurator. Med det elevantalet anser skolkuratorerna själva att de kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande och inte bara lägga sin tid på akuta insatser.

Det är också fortfarande oklart vad skollagens krav på att eleverna ska ha ”tillgång till” elevhälsa betyder i praktiken. Formuleringen tolkas olika från skola till skola. Det kan innebära att en skolkurator alltid finns på plats, men också att tjänsten köps in timme för timme vid akuta problem. Sveriges elever har rätt till en likvärdig skola och för det behöver skollagen bli mer tydlig om vad tillgång till skolkurator innebär.

Skolkuratorerna fyller en viktig funktion som stöd för eleverna, för att skolarbetet ska fungera och för att andra aktörer som socialtjänst och hälso- och sjukvården ska kunna kopplas in när så behövs.

En skolpolitik som inte ser vilken viktig pusselbit elevhälsan är för en bättre skola är bara en halv skolpolitik. Den insikten hoppas vi att alla politiska partier tar till sig. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.