Debatt
Kvinnojourer
19 maj 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Var är regeringens stöd till kvinnojourerna?

För att stödja landets kvinnojourer lovade regeringen att avsätta 25 miljoner kronor 2015 och 100 miljoner årligen mellan 2016-2019. Dessa miljoner har de flesta jourer ännu inte sett röken av. En konsekvens av det uteblivna stödet är att våldsutsatta kvinnor nekas skydd då boendena är överfulla, skriver liberalerna Gulan Avci och Lennart Gabrielsson.

Det här är en opinionstext

År 2016, i världens fjärde mest jämställda land, tvingas kvinnor och ofta också barn fly från sina bostäder. Skälet är att den man kvinnorna en gång älskade tagit ifrån dem deras liv och de vågar inte stanna kvar. Stödet till de mest utsatta är orimligt svagt om man bor i fel kommun.

Den rödgröna regeringen stoltserar med att vara Sveriges första feministiska regering med målet att ”mäns våld mot kvinnor ska upphöra”. För att stödja landets 250 kvinnojourer lovade regeringen att avsätta 25 miljoner 2015 och 100 miljoner årligen mellan 2016-2019. Dessa miljoner har de flesta jourer inte sett röken av.

Den 7 mars presenterade Kommittén för kvinnokonventionen (CEDAW) sina observationer av Sveriges jämställdhetsarbete. En sak som Sverige fick kritik för var skillnaderna mellan kommunerna när det gäller bland annat skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor. Sverige fick rekommendationen att förstärka stödet till kvinnor som fallit offer för våld.

Mot bakgrund av kvinnokommissionens rekommendationer är det anmärkningsvärt att regeringen inte har betalat ut hela det belopp på 25 miljoner kronor som utlovades förra året och att endast 48 av de 100 miljonerna kommit jourerna till del under 2016.

Göteborgs-Posten gjorde tidigare i år en kartläggning av kvinnojourerna som visade att det finns stora skillnader när det gäller kommunernas insatser för våldsutsatta. I artikeln säger Katarina Björkegren, som arbetar med dessa frågor på länsstyrelsen i Västra Götaland, att det på vissa håll finns en ovilja att ta i frågan därför att det finns en föreställning om att mäns våld mot kvinnor fortfarande tillhör den privata sfären.  

Det framgår klart och tydligt i socialtjänstlagen 5 kap. 11 § att staten har ansvar att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Lagen skärptes den 1 juli 2007 i syfte att tydliggöra kommunens ansvar.

Men trots det finns det ingen lagstadgad skyldighet för kommunerna att erbjuda skyddat boende som placeringsform.

Många kommuner använder sig av det kryphålet i lagen och endast 30 procent av landets kommuner tillhandahåller skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. De resterande 70 procenten drivs av ideella krafter som har startat tjej- och kvinnojourer.

Det är oacceptabelt att kommunerna, som har skyldighet att hjälpa skyddsbehövande kvinnor, inte tar sitt ansvar.

I stället läggs ansvaret på de ideella krafterna. Vi menar att båda aktörerna behövs i arbetet mot våld i nära relationer och att samverkan är nödvändig. Men det förutsätter att de ideella krafterna får rätt förutsättningar att bedriva verksamhet. Ett stort hinder är organisationsbidragen som de måste ansöka om varje år.

Ansökningsprocesserna tar mycket tid och resurser som annars skulle gå till att hjälpa fler utsatta kvinnor. Stödet till kvinnojourerna måste vara mer långsiktigt, så att de kan organisera sin verksamhet.  

En annan konsekvens av det uteblivna stödet är att alltfler kvinnojourer tvingas neka våldsutsatta kvinnor hjälp i skyddade boenden eftersom att boendena är överfulla. Läget är särskilt allvarligt i storstadsregionerna. Trots larmen från jourerna gör regeringen ingenting för att förenkla regelverken och stödja verksamheterna.

Våld mot kvinnor är en skamfläck i vårt samhälle och det är samhällets uppgift att stå på de våldsutsatta kvinnornas sida. Det förpliktigar att kalla sig för en feministisk regering.

Det är dags att kvinnojourerna får sina pengar och att regelverken förenklas. För det är väl inte regeringens mening att krånglet ska vara så omfattande att det avskräcker ideella kvinnojourer att söka medel för sina verksamheter som ofta handlar om att rädda liv!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 19 maj 2016 kl 05:45
Uppdaterad: 19 maj 2016 kl 07:15

Skribenter

Gulan Avci
ledamot kommunfullmäktige Stockholms stad och ordförande Liberala kvinnor
Lennart Gabrielsson
ordförande liberalernas kommunalpolitiska råd, Ledamot i SKL (L)