Integration

Vansbro: Så gör vi för att bli bäst på integration

Vansbro kommun väljer att se på den komplicerade integrationsfrågan från en ny synvinkel, med nya ögon. Vad händer om vi ser bortom problemen? I Vansbro är vi övertygade om att utmaningarna går att lösa, bara viljan till förändringar finns. Vi ska bli bäst i Sverige på integration genom Vansbromodellen.

Vansbromodellen är ett helhetspaket, unikt i landet. Bland annat innehåller det en stor satsning på det lokala föreningslivet där vi infört en fritidscheck på 500 kronor per barn i åldern 0-18 år som kan användas som betalning hos valfri förening. Vi har också infört en pott som föreningar kan söka medel ur för nyskapande verksamhet, samt bygger upp ett Sportotek, tillsammans med Dalarnas Idrottsförbund. Där ska barn och unga kostnadsfritt kunna låna sportutrustning.

Vi tar dessutom in asylsökande som praktikanter i kommunens föreningar, samt har en föreningsutvecklare som hjälper till att söka finansiering för satsningar i kommunen. Alla barn och unga i Vansbro kommun ska erbjudas samma chans till en meningsfull fritid och till gemenskap.

Vansbromodellen innehåller satsning på en kraftfull integrationsenhet med mandat från kommunchef och kommunstyrelsen. Det gör att vi direkt kan föreslå förändringar som är till gagn för integrationen. Exempelvis jobbar vi med kolloverksamhet, språkundervisning för asylsökande, simundervisning för nyanlända, boendevärdar i områden med många asylsökande, samhällsorientering för asylsökande samt en särskild satsning på en breddad SFI-verksamhet. Vi har också en pågående utbildningssatsning tillsammans med RFSU gällande sexualkunskap och värderingar. 

För att ge kommunerna bättre planeringsförutsättningar att lösa sitt uppdrag krävs dock även nationella insatser och ändrade regelverk. Vi behöver exempelvis införa en modell som fördelar antalet asylsökande till landets 290 kommuner. En sådan finns för ensamkommande ungdomar; varför tillämpas inte samma principer för hela gruppen asylsökande?

Det ger kommunerna planeringsförutsättningar, fördelar ansvaret solidariskt och jämnt över landet och minskar trycket på dyra upphandlingar inom Migrationsverket. Vi behöver också av samma skäl ändra socialtjänstlagen så att kommunerna inte längre får placera ensamkommande barn i andra kommuner än den egna, utan den mottagande kommunens medgivande. 

Den statliga byråkratin måste minskas och några exempel på nödvändiga reformer är följande:

  • Ta bort kravet på undantag från arbetstillstånd för asylsökande, alla asylsökande bör självklart från dag ett ha rätt att arbeta.
  • Ta bort kravet att Migrationsverket ska pröva alla praktikplatser; en både kostsam och onödig byråkratisk handläggning som hindrar oss från att vara effektiva i vårt arbete med att hitta praktikplatser för asylsökande.
  • Återinför etableringsansvaret till kommunerna, i synnerhet då de första stegen i etableringen, samhällsorientering och SFI, ligger inom kommunernas ansvarsområden.
  • Obligatorisk undervisning i samhällskunskap, som i likhet med i Vansbro kommun, innehåller moment kring värderingsfrågor och sexualkunskap.
  • Slutligen bör vi också avveckla boendeformen hvb till förmån för stödboenden. Hvb-hem är en onödigt kostsam boendeform och oftast inte heller en lämplig placeringsform för ensamkommande ungdomar. 

Arbetet med Vansbromodellen visar att integration av nyanlända är ett tydligt kommunalt ansvar och att de satsningar som görs på kort sikt kommer att ge tusenfalt tillbaka i ett längre perspektiv. Våra projekt går lätt att applicera på andra kommuner och Vansbro kommun är villig att visa vägen mot Sveriges bästa integration.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.