I Lärarförbundets rankning för 2018 års Bästa skolkommun ligger Malmö på 220:e plats bland landets 290, en förbättring med fyra placeringar jämfört med året innan. Frågan är: Hur kan Malmö, med sin stora potential att förbättra skolornas arbete, ligga på plats 220 medan Vellinge kommun – bara en mil bort – hamnar på femte?
Skolor i Malmös utsatta områden är hårt drabbade av likvärdighetsproblem. Låg lärartäthet och låg andel elever som fullföljer gymnasiet inom tre år gör att Malmö placerar sig lågt.
Vad säger då föräldrarna i de utsatta områdena om Malmös skolor?
I ett pågående forskningsprojekt om skolans kontakt med och information till föräldrar i utsatta områden i Malmö har information hämtats från Skolinspektionen och Socialstyrelsen. Materialet visar att under 2018 har 345 anmälningar som avser grundskolan lämnats in till Skolinspektionen, varav 30 handlar om samarbete med och information till hemmen.
Samtidigt gjordes det 12 682 olika orosanmälningar till socialtjänsten i Malmö år 2017, vilka ledde till 6 133 utredningar. Många av dessa orosanmälningar har gjorts av skolor.
Analysen av statistiken visar att det finns skillnader avseende vilka föräldrar som anmäler skolor och vilka som själva blir anmälda av skolor.
Skolor som hör till välbärgade områden och har en stor andel elever med högutbildade föräldrar verkar bli anmälda i högre utsträckning än skolor i så kallade utsatta områden. Skolinspektionen fick till exempel 34 anmälningar om grundskolan i Vellinge, en siffra som är mycket högre än Malmös om man utgår från antalet skolor och föräldrar. Bland annat fick Skolinspektionen ta emot 10 anmälningar från föräldrar tillhörande Strandskolan i Malmö. Strandskolan ligger i välbärgade Klagshamns rektorsområde, där andelen elever med full gymnasiebehörighet översteg 88 procent i fjol.
Detta kan jämföras med 9 anmälningar som lämnades in av föräldrar i samtliga skolor i Rosengårdsområdet. En utsatt stadsdel med över 24 000 invånare och en stor andel elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. En utsatt stadsdel med 1 000 invånare färre än Vellinge kommun.
Även om bristerna i dessa skolor är allmänt kända anmäler föräldrarna i de utsatta områdena sällan, då de saknar kunskap om sina rättigheter. Enligt intervjuade föräldrar i Malmö är informationen till hemmen bristfällig och det är inte ovanligt att brister i skolan som leder till en konflikt med hemmet kan resultera i att skolan gör en orosanmälan om eleven till socialtjänsten – i stället för att inleda en pedagogisk utredning enligt skollagen.
De intervjuade föräldrarna upplever att skolan skjuter ifrån sig skulden för barnets svårigheter genom att skicka orosanmälningar till socialtjänsten. Både föräldrar och barn dras in i långa utredningsprocesser som blir särskilt frustrerande när sociala myndigheter inte hittar några specifika problem hos familjen. Resultatet blir också att skolan låter bli att åtgärda och följa upp olika inlärningssvårigheter. Forskning visar att det under senare år har skett en pedagogisk segregation – undervisning som vi vet är framgångsrik förekommer oftare på skolor där elevernas föräldrar har hög utbildningsbakgrund.
Skolan får inte vara ett lotteri, elever ska ha samma möjligheter överallt. Skolinspektionen och Malmö stad borde förtydliga möjligheten att anmäla brister för föräldrarna i dessa områden. Likvärdighet i skolan innebär också att föräldrars röster ska höras – och att de inte ska misstänkliggöras när skolan misslyckas med sitt uppdrag.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
