Valhemligheten Hela debatten

”Valhemligheten har satts ur spel”

Det nuvarande svenska systemet med valsedlar uppfyller inte kravet på fria och hemliga val. Sverige som i många fall framhålls som ett föredöme och förklarar för andra länder hur de ska bygga demokrati klarar inte att städa framför egen dörr. Därför är det angeläget att införa ett nytt valsystem i Sverige.

Vid valet 2006 tog kommunerna över ansvaret för förtidsröstningen. Det har inneburit en ökad tillgänglighet, och ökat valdeltagande, men också att vi som arbetar inom den kommunala valadministrationen blivit allt mer uppmärksammade på de problem som finns. Det nuvarande svenska systemet med valsedlar uppfyller inte kravet på fria och hemliga val. Sverige som i många fall framhålls som ett föredöme och förklarar för andra länder hur de ska bygga demokrati klarar inte att städa framför egen dörr.

Kommunerna fick vid valet 2006 hela ansvaret för förtidsröstningen, en uppgift som tidigare legat hos posten. Detta innebar en avsevärt ökad tillgänglighet både vad gäller antal lokaler och öppethållande. Den ökade tillgängligheten har även inneburit att antalet förtidsröster har ökat väsentligt samtidigt som valdeltagandet ökat.

Förtidsröstningen sker oftast i lokaler där det pågår annan verksamhet, till exempel bibliotek, medborgarkontor och köpcentra. Det har lett till att alltmer uppmärksamhet har riktats mot procedurerna i förtidsröstningslokaler och vallokaler sedan kommunen tog över ansvaret. Det har till exempel gällt hur valsedlar har tillhandahållits och ordningen runt valsedelsställ i lokalerna. Vid förtidsröstningen vill väljaren ofta att det ska gå snabbt att rösta. Väljaren förtidsröstar på lunchen, efter jobbet eller spontanröstar när man ändå går förbi en lokal. Väljarna har i allt större utsträckning gjort i ordning sina röster medan de stått i kö i stället för att gå bakom en valskärm. Valhemligheten har därmed satts ur spel.

LÄS MER: Och nu då, ringer klockorna om största demokratihotet?

Enligt vallagen får varje parti som fått en viss andel av rösterna vid de två senaste valen eller är representerade i landstings- eller kommunfullmäktige rätt att få valsedlar tryckta till ett antal motsvarande tre gånger antalet röstberättigade utan kostnad. Denna rättighet utnyttjas regelmässigt fullt ut.

Vid valen till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige får de etablerade partierna också valsedlar med enbart partinamnet utlagda på alla ställen man kan rösta genom valnämndernas försorg. Dessutom finns där blanka valsedlar för alla val. Partierna får dessutom själva lägga ut sina valsedlar med kandidatnamn. Många partier brukar även dela ut valsedlar utanför vallokalerna.

För mindre partier och nya partier är det ofta en omöjlig uppgift att lägga ut valsedlar i alla röstningslokaler. Redan här finns alltså en påtaglig spärr mot små partier i det svenska valsystemet. De enda som har fördel av denna ordning är de redan etablerade partierna.

Röstmottagarna svarar för att de enligt lag obligatoriska partivalsedlarna alltid finns på plats. Väljarna har svårt att förstå att det inte är valadministrationens ansvar att det finns valsedlar för alla partier och i de lokaler där det saknas namnvalsedlar får röstmottagarna ta emot mycket kritik även för det. Det splittrade ansvaret urholkar också förtroendet för systemet och rena demokratiaspekter talar för en förändring.

Trots att valhemligheten avgörs bakom skärmen och inte när man tar valsedlarna, tycker allt fler väljare att valhemligheten röjs redan vid valsedelstället. Väljarna står bredvid varandra och tar valsedlar samtidigt som röstmottagarna ska se till att det hålls ordning i valsedelställen. Detta leder ofta till problem och vid varje val rapporteras incidenter. Hanteringen av valsedlar har för valadministrationen kommit att bli det enskilt största problemet och ger upphov till oräkneliga frågor från allmänheten och partierna.

Det förekommer att partiaktivister och anhängare/motståndare tar bort, täcker över eller på annat sätt saboterar ordningen bland valsedlarna. Det ligger alltså ett mycket tungt ansvar hos röstmottagarna för ordningen. Om valsedlar försvinner trots tillsynen kan det vara svårt att vidta några åtgärder. Problemet för röstmottagarna är att samtidigt som de ska hålla ordning i valsedelställen ska de agera så att väljarna inte känner sig övervakade. Detta är en uppgift som röstmottagarna har mycket svårt att utföra. Här finns ytterligare anledning till förändring.

Den variant av personvalssystem vi valt att tillämpa i Sverige förutsätter att väljaren har tillgång till en valsedel som är gångbar i den egna valkretsen. Det går inte att personrösta genom att skriva dit ett namn på en valsedel med tryckt partinamn. Alla väljare som förtidsröstar på annan ort och inte har med sig valsedel från hemmavalkretsen är därmed utestängda från personröstningsmöjligheten. De som arbetar i valadministrationen och röstningslokalerna har svårt att förklara detta. Det ökade antalet förtidsröstande gör svårigheterna att personrösta ännu större eftersom namnvalsedlarna ofta är olika för varje valkrets.

LÄS MER: Sätt stopp för det ovärdiga kaoset med valsedlar. 

Valsedlarnas utformning är inte heller särskilt lämpad för personröstning. Om antalet kandidater är stort så hamnar en del kandidater på valsedelns baksida och då kommer de i ett sämre läge. Dessutom blir i vissa fall teckenstorleken mycket liten, vilket innebär minskad tillgänglighet. Detta leder också till ett minskat förtroende för nuvarande system; det är svårt och förklara och röstmottagarna måste ha kunskap om valsystemet på en nivå som inte är lätt att uppnå.

Totalt trycktes vid valen 2014 cirka 560 miljoner valsedlar. Eftersom antalet röstberättigade är omkring 7,3 miljoner säger det sig själv att de flesta valsedlar blir makulatur. Få länder i välden har en så rundhänt tilldelning av valsedlar, något som med dagens miljömedvetande framstår som fullständigt orimligt.

I Sverige används även ett valkuvert vid röstningen. Inför valen produceras stora upplagor av valkuverten. Ett valsystem utan valkuvert, något som är mycket vanligt i andra länder, skulle innebära ett minskat miljötryck och dessutom stora ekonomiska besparingar.

Det tycks alltså som det svenska valsystemet när det gäller valsedlarna nått vägs ände. Det är hög tid för en grundläggande omprövning. Vad kan göras?

Internationellt finns många exempel på system där endast en enda valsedel används oavsett hur många partier som deltar i valet. Det kan vara en valsedel som upptar alla deltagande partier där väljarna markerar vilket parti och i förekommande fall vilken person de röstar på. Det finns ännu enklare system som innebär att väljarna skriver en siffra för en person och/eller ett parti på en i övrigt blank valsedel. Detta är tekniskt enkelt och sannolikt oöverträffat från ekonomisk synpunkt. 

Oavsett vilket system man väljer behöver en översyn av vårt valssystem göras vad gäller valsedlar och valkuvert. Inom valadministrationen ser vi annars en överhängande risk att det kommer att vara svårt att behålla en hög trovärdighet för vårt valsystem. Vi måste välja ett valsystem där väljarna kan rösta på alla partier och personrösta oavsett var de befinner sig när de röstar. Kostnaderna för valsedlar och kuvert skulle kunna sänkas drastiskt. Miljövinsterna skulle bli betydande. 

Det är angeläget att införa ett nytt system. Det nuvarande systemet urholkar väljarens fria och hemliga val, något som på sikt kan bli ett hot mot demokratin.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.