Debatt
LOV
11 november 2019 kl 05:05

Valfriheten inom välfärden är åter hotad

Att ge regioner och kommuner rätt att reservera LOV-system för idéburna utförare är detsamma som att ge dem rätt att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen. Det vore mycket olyckligt för valfriheten i välfärden, skriver Christina Cedergren, Cedergruppen och Anders Morin, Svenskt näringsliv. 

Det här är en opinionstext

Knappt har stridsvågorna efter striden om vinster i välfärden lagt sig förrän samma tankar om skadlig vinstreglering kommer upp till ytan i ny skepnad. Det handlar om den utredning som ska ge en definition av idéburna aktörer i välfärden. Utredningen ska också enligt direktiven peka på områden där den definitionen kan tillämpas. Uppdraget ska redovisas i december i år.

Vi bedömer att det finns en uppenbar risk att utredningen kommer att föreslå att stat, kommuner och regioner ska ha rätt att reservera verksamhet som bedrivs inom så kallade LOV-system i välfärden och på arbetsmarknadsområdet för idéburna aktörer.

Att bedriva verksamhet inom ett LOV-system innebär att det råder etableringsfrihet för utförarna om kvalitetskraven är uppfyllda, samt att individerna kan välja utförare. Valfrihetssystem finns idag inom bland annat primärvård, hemtjänst, särskilt boende för äldre och personlig assistans, finansierad av kommunerna. Det är obligatoriskt för regionerna att ha valfrihetssystem enligt LOV i primärvården, och inom hemtjänsten har cirka 160 kommuner infört sådana valfrihetssystem.

Läs också repliken på detta inlägg

Införandet av vaIfrihetssystem har inneburit att makten flyttats till medborgarna från politikerna. Rätten att välja utförare har blivit en naturlig del av den svenska välfärden. Tillgången till vård har också förbättrats för de allra flesta.

Att ge regioner och kommuner rätt att reservera LOV-system för idéburna utförare är detsamma som att ge dem rätt att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen. Detta vore ett ytterst långtgående förslag som riskerar att beskära valfriheten kraftigt. 40 procent av utförarna i primärvården är privata verksamheter, de allra flesta är vinstdrivande företag som skulle uteslutas om en region skulle reservera sitt LOV-system inom primärvården för idéburna verksamheter.

Förutom att till exempel Capios och Praktikertjänsts välrenommerade verksamheter skulle stängas ute skulle detta i praktiken innebära att många småföretag skulle gå under, såväl inom primärvård som hemtjänst. LOV har möjliggjort för små företag att komma in som leverantörer på en marknad som annars varit låst i långa LOU-upphandlingar. Innovativa arbetssätt har också introducerats i vård och omsorg. 

Till bilden hör att regeringen redan 2014 lade fram ett liknande förslag. Den gången gällde förslaget att ge landstingen rätt att upphäva vårdvalssystemen i primärvården. Udden var även då riktad mot de vinstdrivande företagen. En majoritet i riksdagens socialutskott avslog dock förslaget och regeringen drog tillbaka sitt förslag.

Om staten skulle välja att reservera LOV-system inom arbetsmarknadsområdet för idéburna aktörer nu när arbetsmarknadspolitiken omformas, skulle detta medföra – på samma sätt som i till exempel vården – att erfarna och välrenommerade bemanningsföretag inte får möjlighet att bidra till ökad sysselsättning och ökade livschanser för arbetslösa.       

Idéburna aktörer spelar en viktig roll i det svenska samhället och tillför stora värden för många människor, men ett gynnande av sektorn innebär minskad valfrihet för den enskilde, olika konkurrensvillkor och sämre hushållning med samhällets resurser.

Svensk välfärd behöver ökad samverkan mellan offentlig sektor och näringslivet för att lösa utmaningarna som den demografiska utvecklingen medför de närmaste femton åren. De vinstdrivande företagen i välfärden och på arbetsmarknadsområdet har en avgörande roll för att klara dessa utmaningar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.