Vinster

Valfriheten ett minne blott för nio av tio i välfärden

Svenskt Näringsliv har uppdragit åt PwC att göra en förnyad analys av den föreslagna vinstregleringens effekter och det kan konstateras att även nuvarande förslag i realiteten blir ett vinstförbud, som skulle tvinga många utförare att avveckla sina verksamheter. 

Regeringen har nu presenterat det lagförslag till vinstreglering för privata företag inom skolan och omsorgen som man, efter lagrådets granskning, avser att föreslå riksdagen. Förslaget bygger på den så kallade Reepalu-utredningens förslag vilket blev hårt kritiserat från ett samlat näringsliv, tunga statliga myndigheter och ekonomisk och juridisk expertis.

Revisionsföretaget PwC konstaterade i en analys av Reepalus förslag att åtta av tio välfärdsföretag skulle få göra en rörelsemarginal, det vill säga rörelsens överskott i förhållande till rörelsens intäkter, om högst två procent, och att detta som regel är otillräckligt för att det ska vara möjligt att bedriva en sund och stabil verksamhet. PwC pekade särskilt på att med en så låg rörelsemarginal blir det svårt för välfärdsbolagen att bygga upp den buffert som behövs för att klara av tillfälliga nedgångar i antalet elever, patienter eller omsorgstagare, och att verksamheterna skulle bli mycket sårbara för ekonomiska störningar med färre aktörer och försämrad mångfald som konsekvens.

Regeringen håller fast vid Reepalus förslag till vinstreglering, med en högsta tillåtna avkastning på sju procent plus statslåneräntan på så kallat ”bokfört operativt kapital”, under förevändning av påstådda stora ”övervinster” i välfärdssektorn. Samtidigt säger regeringen att den lyssnat på kritiken och har tills vidare undantagit sjukvården – som ska utredas ytterligare, och aktörer som drivs i stiftelseform och ideella föreningar från vinstregleringen.

Dessa undantag visar att regeringen är medveten om att förslaget slår hårt. Regeringen har också föreslagit att alla företag inom skolan och omsorgen alltid ska få göra minst ett prisbasbelopp, för närvarande 45 500 kronor, i rörelseöverskott.

Svenskt Näringsliv har uppdragit åt PwC att göra en förnyad analys av den föreslagna vinstregleringens effekter. Analysen gäller skolan och omsorgen. Där ingår bland annat förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade, inklusive personlig assistans. Analysen är gjord på aktiebolagen, som är den organisationsform som är totalt dominerande för privata utförare i välfärdssektorn. PwC har kommit fram till fem övergripande slutsatser.

1. Regeringens påstående om omfattande så kallade övervinster i välfärden saknar grund. Regeringens bedömning bygger på den avkastning företagen har på så kallat bokfört operativt kapital. Detta mått saknar dock relevans i tjänstesektorn, där bolagens huvudsakliga tillgångar finns i värden som inte bokförs i balansräkningen, som välutbildad personal, välrenommerat varumärke, väl fungerande arbetsprocesser med mera. Det bokförda operativa kapitalet är ofta lågt i välfärdsbolag. Därmed blir avkastningen missvisande hög. PwC konstaterar att det av regeringen använda måttet är felaktigt.

2. Förslaget innebär ett generellt vinstförbud i välfärdssektorn. Eftersom vinsttaket sätts i relation till bolagens låga bokförda operativa kapital blir tillåten lönsamhet så låg att förslaget i praktiken kan betraktas som ett vinstförbud för de flesta företagen. Regeringens egna beräkningar visar att rörelsemarginalen i välfärdssektorn väntas gå ned från 6,5 procent till 0,3 procent som en följd av regleringen. Samtidigt är den långsiktiga rörelsemarginalen i såväl välfärdssektorn som jämförbara tjänstebranscher på samma nivå, cirka 6 procent, enligt PwCs beräkningar. 

3. Mer än 90 procent av anställda och brukare (barn, elever och omsorgstagare) i privata välfärdsbolag finns i företag som om förslaget genomförs tvingas göra en rörelsemarginal som är under 2 procent. Det tar tolv år för ett företag som har en rörelsemarginal på 2 procent att bygga en buffert som motsvarar 25 procent av ett års intäkter. Företag med så låg rörelsemarginal blir utsatta för en betydande risk vid nedgångar i efterfrågan. Möjligheten att få banklån vid ekonomiska trångmål blir som regel obefintlig. Risken är stor att många företag tvingas att avveckla sina verksamheter om de hamnar i ekonomiska svårigheter, med de negativa effekter på anställda och brukare som detta för med sig.

4. Den av regeringen föreslagna regeln att alla välfärdsbolag ska få göra ett överskott om ett prisbasbelopp (45 500 kronor) ändrar inte på dessa slutsatser. Med ett så lågt tillåtet överskott blir det även för dessa företag nära nog omöjligt att bygga en tillräcklig buffert. Om en skola förlorar en elev medför det ett intäktstapp om cirka 90 000 kronor, det vill säga dubbelt så mycket som skolan under ett år har möjlighet att spara till sin buffert. Det är dessutom bara 1 procent av välfärdföretagens medarbetare och brukare som finns i företag som till följd av prisbasbeloppsregeln får göra en rörelsemarginal över 2 procent.

5. PwCs sammanfattande slutsats är att det finns en betydande risk att merparten av de välfärdsföretag som drivs som aktiebolag kommer att avvecklas om vinstregleringen införs. Även om i första hand större företag kan ha möjlighet att öka sitt bokförda operativa kapital genom t ex fastighetsköp, och därmed öka sin tillåtna avkastning, kommer det generella vinstförbudet att medföra att många ägare kan förväntas att avveckla verksamheten. De företag som ändå är kvar får som regel göra otillräckliga överskott för att kunna bedriva en sund och stabil verksamhet, och kan därför komma att avvecklas på grund av ekonomiska trångmål.

Svenskt Näringslivs bedömning är att regeringen är medveten om dessa konsekvenser. Att inte medge detta är att föra medarbetare, elever, föräldrar och omsorgstagare bakom ljuset.

De privata utförarna i välfärden presterar lika bra eller bättre kvalitet inom nästan alla områden enligt tillgängliga undersökningar och utvärderingar. Och detta görs till samma eller lägre ersättning som de offentliga utförarna. Om de privata utförarna motas bort, och verksamheten i stället övertogs av det offentliga, skulle notan för skattebetalarna således bli dyrare och kvaliteten sammantaget lägre. Och utan konkurrens och de privata företagens innovationskraft kommer inte välfärdens framtida utmaningar att klaras.

Om regeringen vill ha kvar mångfald och konkurrens i välfärden bör den snarast dra tillbaka sin tilltänkta proposition. Mer ordning och reda i den så viktiga välfärden kan nås genom skärpta kvalitetsregler för såväl privata som offentliga utförare, en väg som skulle få bred politisk enighet liksom stöd från kvalitetsforskningen. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.