Debatt
Skolkommissionen
8 september 2016 kl 11:06

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

”Valfrihet på andra elevers bekostnad negativt”

Idédrivet entreprenörskap och pedagogisk förnyelse är positivt. Marknadsstyrning som späder på segregationen och valfrihet som sker på andra elevers bekostnad är negativt. En gemensam och sammanhållen skola kan inte kombineras med marknadsstyrning och vinst som överordnat syfte för skolor.

Det här är en opinionstext

REPLIK I debattartikeln Ni står på kommunens - inte elevens sida ifrågasätter Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, sakligheten i vårt inlägg om marknadsstyrningens konsekvenser för en resurseffektiv och likvärdig skola.

Hamilton skriver att kommunens kostnad för skolpliktsansvar endast är marginell. Det stämmer inte. Koncerner kan välja ett mindre utbud som garanterar fyllda klasser och fyllda skolor. Det kan inte kommunen. Med i snitt 28 i stället för 30 elever blir kostnaden per elev 7 procent högre för klassundervisningen.

Hamilton skriver att kommunerna skapar ”socioekonomiska viktningar av elevpengen som passar den elevsammansättning som just den kommunala skolan har”, och insinuerar att de gör det för att själva få en högre elevpeng. Men allt fler kommuner gör som Uppsala och låter den socioekonomiska viktningen bygga på det statistiska sambandet med att inte nå skolans mål.

Hamilton påpekar att bostadssegregationen är huvudorsaken till skolsegregationen. Ingen säger emot detta. Däremot ökar segregationen genom skolval, och ett stort utbud av friskoleplatser försvårar kommunens försök att skapa en mer allsidig elevsammansättning.

Hamilton påstår att obligatoriskt skolval bryter segregerande mönster. Några elever går mot strömmen men segregationen ökar eftersom flertalet skolval innebär att lika söker lika. I Uppsala ökade segregationen när obligatoriskt skolval infördes. Allt fler elever med lågutbildade föräldrar samlas i samma skolor. För riket som helhet har skillnaderna mellan skolor ökat under 2000-talet.

Hamilton utgår från att den ökade resursineffektiviteten i kommunala skolor beror på ”Byråkratiskt tänk baserat på bekvämlighet i kommunens planering”. Men det är inte ökad lättja, utan sämre förutsättningar för kommunerna att ta sitt helhetsansvar när friskolekoncerner plockar russinen ur kakan.

Hamilton påstår att vi ”står på kommunens - inte elevens sida”. Men varför är inte en gemensam skola bra för eleverna? Intressemotsättningen står mellan kommunen med lagstyrd skyldighet att se till att alla barn får tillgång till en god och likvärdig skola och skolkoncernernas vinstintressen.

Idédrivet entreprenörskap och pedagogisk förnyelse är positivt. Marknadsstyrning som späder på segregationen och en valfrihet som sker på andra elevers bekostnad är negativt. En gemensam och sammanhållen skola kan inte kombineras med marknadsstyrning och vinst som överordnat syfte för skolor. Däremot kan en meningsfull valfrihet organiseras inom ramen för en gemensam skola.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 8 september 2016 kl 11:06
Uppdaterad: 12 september 2016 kl 08:35

Skribenter

Bengt Sandblad
ordförande (S) respektive vice ordförande i barn och ungdomsnämnden, Uppsala 2003-2014
Boel Vallgårda
konsult med 25 års erfarenhet av socioekonomisk resursfördelning i Uppsala kommun och författare till SKL:s skrift om socioekonomisk resursfördelning till skolor