I samband med politikerveckan i Järva passade Benjamin Dousa, MUF-ordförande och nämndordföranden i stadsdelen Rinkeby Kista, på att lansera ett nytt politiskt förslag. Rätten till tolk för invandrare i samband med myndighetskontakter ska kraftigt begränsas. Nu under Almedalsveckan visar moderaternas partiledare Ulf Kristersson att han stödjer förslaget genom att lyfta det som en del i moderaternas integrationspolitik.
Det är väl känt att den släktingen är oftast ett barn. I mitt arbete på Relationsvåldsteamet i Rinkeby Kista stadsdelsförvaltning skulle det innebära att barn skulle behöva tolka när deras mödrar berättar om misshandel och våldtäkter utförda av barnens pappor. Det är många kvinnor som inte skulle vilja sätta sina barn i den situationen och risken för att det avstår från att söka hjälp är därför påtaglig.
Anledningen till att många av dessa kvinnor inte kan språket efter två år är att de har blivit kontrollerade och hindrade från att gå på till exempel SFI eller annan utbildning. Ofta har de också levt isolerat utan nätverk och de behöver därmed ofta tolk när de söker hjälp och vågar bryta upp från våld och förtryck även om det är långt efter att två år passerat.
Att begränsa rätten till tolk för invandrare skulle dessutom urholka rättssäkerheten i myndighetskontakter. Det är både till den enskilde och till samhällets fördel om missförstånd inte uppstår på grund av språkförbistring. Tolkar är faktiskt inte bara är till för den enskilde utan också för samhället. Myndigheter behöver garantera att den enskilde får in rätt information, särskilt vid myndighetskontakter som initieras av myndigheten själv. Det är ett samhällsintresse att myndigheter har rätt information i sina system och baserar sina beslut på rätt uppgifter.
Om moderaterna verkligen brydde sig om att förbättra integrationen och möjligheterna att komma in i samhället hade de inte skurit ned på de satsningar på kvinnors samhällsetablering och jobbmöjligheter som Feministiskt initiativ införde under den förra mandatperioden i Stockholm. Vi skapade så kallade ”stadsdelsmammor” som hjälpte kvinnor att bryta isoleringen, få in sina barn på förskolan och söka jobb. Det resulterade i att inskrivningarna på stadens jobbtorg i målgruppen nyanlända kvinnor långt från arbetsmarknaden femdubblades.
Jag undrar om detta är en politik som Miljöpartiet, som numera samarbetar med Moderaterna i Stockholm, också står bakom? Miljöpartiet stoltserar på riksplanet med satsningar på kulturskolan och barn, men i Stockholm är de med och driver genom stora besparingar på kulturskolan och barn och ungas fritid i ytterstaden. Tjejgrupper som samlas för att prata om sina rättigheter och stöd till kvinnors organisering har också lagts ner av den grönblå majoriteten.
Det är anmärkningsvärt att moderaterna både på lokal och nationell nivå verkar tro att integrationen förbättras genom sämre kontakter mellan invandrare och myndigheter.
Besparingar på tolkar kommer framförallt drabba barn till föräldrar med stora utmaningar, inte minst barnen med våldsamma och kontrollerande pappor. Det kommer inte förbättra integrationen utan slå undan fötterna på framförallt kvinnor som kämpar för att komma in i samhället.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
