Debatt
Missbrukarvård
2 maj 2018 kl 14:23

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Vågar vi äntligen ta tag i beroendefrågan?

Vi har ett problem i Sverige vad gäller jämlik missbruk- och beroendevård och synen på människor som har ett drog- och alkoholberoende. Trots att beroende är klassat som en sjukdom har det funnits begränsat med skadereducerande insatser. Därför krävs en utvärdering av den nuvarande svenska narkotikalagstiftningen. 

Det här är en opinionstext

Janette Olsson
ordförande bildnings- och socialutskottet Stenungsund, ledamot psykiatriberedningen, Västra Götalandsregionen

I skrivande stund arbetar SKL med en handlingsplan för missbruk och beroende. Handlingsplanen ska rikta sig till beslutsfattare, omfatta tidig upptäckt, tidiga insatser, stöd och behandling. Planen ska gälla för barn och unga vuxna från 13 till 29 år.

En inte orimlig gissning är att den trycker än mer på att regionerna och kommunerna måste samverka mer genom integrerade arbetssätt eller integrerade mottagningar. I Göteborg finns Mini-Maria-mottagningar, för ungdomar upp till 21 år, som exempel på ett samverkande och integrerande arbetssätt. De finns dock inte i hela regionen, därmed är beroendevården varken jämlik eller tillgänglig.

Skadebegränsningsinsatser som minskar skador, sjukdomar och risker har funnits på sina håll i Sverige men inte varit tillgängliga i hela Västra Götalandsregionen. Att det har varit svårt att införa sprutbytesprogram har haft politiska skäl, något som har fått kritik från FN. En kritisk som har framförts är att människor som använder droger har lika stor rätt till vård som alla andra, därför ska insatser som begränsar skador av missbruk, bland annat sprututbyte, betraktas som grundläggande mänskliga rättigheter. 

Under 2017 anmäldes omkring 100 000 brott mot narkotikastrafflagen. Över 90 procent av brotten handlade om innehav och bruk. Det senaste årtiondet har antalet anmälningar ökat med 28 procent. Den narkotikarelaterade dödligheten ökar. Vad gäller narkotikarelaterad dödlighet ligger Sverige väsentligt sämre till än EU-genomsnittet. Räcker det då med att SKL tar fram en ny handlingsplan?

Bland de som vårdas för missbruk eller beroenden har 30–50 procent samtidigt en psykisk sjukdom. Av dem som vårdas för psykisk sjukdom har 20–30 procent samtidigt missbruk eller beroende. Det är även vanligt att personer med alkohol- och drogberoende samtidigt har kroniska somatiska sjukdomar, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och leversjukdomar. Droger ökar risken för ett tidigt åldrande. Det är även vanligt med relaterade sjukdomar som hepatit och infektioner såsom blodförgiftning. Hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper är tydlig när det gäller hälsoproblem orsakade av alkohol och droger. 

I Västra Götaland har vi äntligen tagit beslut om sprutbytesverksamhet. Det ska finnas på fyra ställen, varav en mottagning i Göteborg. Där kommer man också kunna få basal hälsovård, vaccinering och stöd om man vill bryta sitt bruk av droger. Från regionens sida har man fört en dialog med brukarföreningarna vid uppbyggandet av dessa mottagningar. Naloxon, som häver överdoser av opiater, har även blivit mer tillgängligt än förut. 

Missbruk och beroende är numera klassat som en psykiatrisk sjukdom. Till skillnad från många andra sjukdomar är narkotikamissbruk och beroende en som gör en kriminell, då vi har en narkotikastrafflagstiftning som förbjuder både innehav och bruk av narkotika. Brukarföreningen menar att kriminalisering som syftar till ett narkotikafritt samhälle avskräcker individer till att söka hjälp för sitt missbruk eller beroende.

Målet att ha ett samhälle fritt från narkotika är djupt förankrad i Sverige. Det är ett mål som jag ställer upp på alla dagar i veckan. Jag är inte beredd att avkriminalisera drogbruk, då det både orsakar stora skador och göder kriminalitet. Men vi måste våga närma oss en utvärdering av både narkotikastrafflagen och samhällsutvecklingen. Harmoniserar lagen med vår syn på beroendesjukdom och vård? Är den effektiv eller kan vi hitta metoder att öka vårdinsatser för att nå målet? 

Vi borde även titta på hur exempelvis Norge och Portugal möter avkriminaliseringen med stöd och vårdinsatser och hur dödligheten och antal brukare förändrats. Sverige behöver en missbruk- och beroendevård som är jämlik på riktigt, som varken är stigmatiserande eller villkorad. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 2 maj 2018 kl 14:23

Skribent

Janette Olsson
ordförande bildnings- och socialutskottet Stenungsund, ledamot psykiatriberedningen, Västra Götalandsregionen