Debatt
Höghastighetståg
22 januari 2018 kl 16:33

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Våga satsa på ny teknik när Ostlänken ska byggas

Helt ny magnettågsteknik kan korta restiden mellan Linköping och Stockholm med en halvtimme. Lär av Kinas nya satsning på magnettåg som är billigare och bättre än de höghastighetståg som förordas av Sverigeförhandlingen, skriver Rune Wigblad, professor företagsekonomi och Mattias Svederberg, magnettågsexpert.

Det här är en opinionstext

Sverige må ha många duktiga ingenjörer, men i frågor som berör snabba tåg är vi ett u-land. Det förekommer ingen forskning och utveckling i Sverige om magnettåg. I Trafikverkets ”förslag till nationell plan för transportsystemet 2018–2029” aviseras byggande av två nya sträckningar av stambanor, varav Ostlänken (Linköping – Järna) är prioriterad. Topphastigheten är nu föreslagen till 250 km/h istället för tidigare tankar om tåg i 320 km/h. Nu vidtar politiska överläggningar om detta.

Medan Trafikverket föreslår mångmiljardinvesteringar för byggande av nya stambanor med gammal teknik, går länder i Asien en helt annan väg. Den 12 januari 2018 blev det offentligt att Kina (via det statliga företaget CRCC) bygger en fabrik för cirka 12 miljarder svenska kronor i Changsa avseende LIM-maglevtåg (ett modernt magnettåg med motorn i vagnen) med topphastighet 200 km/h, kallat ”Urban maglevtåg”. Vid sidan av en annan typ av existerande magnettåg för 430 km/h i Shanghai, finns Urban maglevtåg i dag för hastigheter upp till 160 km/h, men snart också 200 km/h och i Japan har ett LIM-tåg testats för toppfarten 300 km/h.

Den viktigaste poängen med den nya kinesiska satsningen är att tågen både accelererar och bromsar ungefär tre till fyra gånger så snabbt som traditionella höghastighetståg. På så sätt kan flera stationer trafikeras, samtidigt som restiden förkortas.

I Sverige är Ostlänken (Stockholm–Järna) enligt Sverigeförhandlingen planerad för fyra stopp: i Linköping, Norrköping, Nyköping, och Vagnhärad. Totalt uppskattar Trafikverket att dagens restid Stockholm–Linköping via Ostlänken kommer att kortas med cirka 27 minuter, med ett stopp. Med ytterligare tre stopp tappar höghastighetståget cirka hälften av dessa 27 minuter. Ett Urban maglevtåg tappar mindre tid vid stopp och därför kommer nästa generation Urban maglevtåg för 200 km/h att bli en skarp konkurrent till höghastighetståg i 250 km/h.

Linjedragning från Järna fram till Stockholms central är möjlig till ett överkomligt pris med magnettåg. Det är dock oerhört dyrt för höghastighetståget, som därför är planerat att trafikera det befintliga spåret på denna sträcka. Detta gör höghastighetståget långsammare samtidigt som trängseln skapar förseningar. Sverigeförhandlingen har inte preciserat kostnaderna för linjedragningen hela vägen till Stockholms central annat än som ”betydande investeringar”. Detta gör Urban maglevtåg ännu intressantare, eftersom tåget kan stanna åtminstone i Södertälje och Flemingsberg. Bättre prestanda hos magnettåget beror också på att driftkostnaderna är betydligt lägre vilket gör totalekonomin bättre och biljettpriserna lägre. Är det inte värt att undersöka accelerationsförmåga och prestanda hos Urban maglevtåg genom att utreda saken?

Nyheten från Kina skapar också en möjlig värdering av Sverigeförhandlingens uppfattning om Urban maglevtåg. Sverigeförhandlingen kommenterar i sitt slutbetänkande (SOU 2017:107, kap 3.15.2) sådana magnettåg och framhåller att:

”När det gäller korta sträckor upp till tio kilometer och med låga hastigheter (100-120 km/h) finns mer erfarenheter från vissa städer i Kina och sedan 2016 finns även erfarenhet från låg hastighet...”

Det är positivt att Sverigeförhandlingen ”anser att ´Maglev´ kan ha fördelar”, men det är ett underbetyg åt en utredning (SOU) att uppgifterna som förekommer där, redan är skarpt föråldrade när de publiceras. Orsaken till detta är att Sverigeförhandlingen inte har utrett magnettågen och därför inte kan göra någon framtidsbedömning av den snabba teknikutvecklingen.

Nyheter från Kina visar också att de tänker bygga en teststräcka mycket snabbare än Sverige brukar göra med normalspårig järnväg. Sverige bör kontakta CRCC i Kina omgående för kostnadsuppskattningar och prestandapreciseringar. Tänk om Urban maglevtåg är ett bättre alternativ än höghastighetståg för Ostlänken? Utred magnettågsalternativen seriöst!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 januari 2018 kl 16:33

Skribenter

Rune Wigblad
professor företagsekonomi, inriktning Industriell Ekonomi Strömstad akademi och lärare vid Högskolan i Skövde
Mattias Svederberg
magnettågsexpert