Demokrati

Våga redovisa vart skattepengarna går

Politiker har mycket att vinna på att göra den kommunala ekonomin lättbegriplig. Genom att visa vad skattepengarna faktiskt används till ökar intresset för politiken samtidigt som invånarnas förtroende för kommunerna stärks.

Invånarna i Sveriges 290 kommuner har i dag dålig insyn i den kommunala ekonomin och därmed också vilka verksamheter som deras skattepengar går till. Men om kommunerna blev bättre på att enkelt beskriva hur kostnaden för olika ansvarsområden fördelar sig skulle med all sannolikhet kunskapen och intresset för kommunalpolitiken öka. Med tanke på valet nästa år vore det en önskvärd utveckling.

Flertalet invånare brukar känna till att deras kommun har ansvar för skola och äldreomsorg. Men på frågor om andra verksamhetsområden som ”arbetsmarknadsinsatser”, ”flyktingmottagning” eller ”ekonomiskt bistånd” tror man att det är staten som står för dessa. Men det visar sig att om man tydligt beskriver hela listan på kommunernas breda verksamhetspalett har invånarna en tendens att bli mer intresserade och positiva. Överraskande för en del är att förhållandevis lite går till administration och politikernas löner.

En rapport som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) presenterade i år visar att svenskarna i högre utsträckning än övriga nordbor tror att politiker och tjänstemän är korrupta. En faktor kan vara de senaste årens stora mediala avslöjanden. Det är viktigt att detta misstroende mot demokratin möts med transparens och information.

Med detta som bakgrund är det svårt att förstå att kommunerna inte beskriver ekonomin på ett tydligare och enklare sätt. En undersökning gjord på 20 slumpmässigt utvalda kommuners hemsidor visar att det i genomsnitt tar fyra klick att ta sig till någon form av ekonomisk information. Väl där kan invånarna oftast ladda ner en budget, men tyvärr är den inte sällan 50 sidor lång och minst sagt ekonomiskt komplicerad. Vissa kommuner berättar även hur hundra kronor skatt fördelas. Men där anges ofta diffusa poster som ”övrigt” eller ”gemensamma kostnader”. Vad detta innebär är inte lätt att förstå för en vanlig invånare. Det kan bidra till misstänksamhet, helt onödigt eftersom det med största sannolikhet är relevanta kostnader. Istället borde kommunen förklara vilka tjänster och service som varje område innehåller. Oavsett om det handlar om äldreomsorg eller infrastruktur. 

Om kommunerna blev bättre på att informera om skattemedlens fördelning på ett mer begripligt sätt skulle då vår benägenhet att ta del av dessa uppgifter att förändras? Det var den övergripande frågeställningen som jag använde vid ett statsvetenskapligt arbete. Mätverktyget för detta blev en webbtjänst, skattekollen.se, som paketerar den kommunalekonomiska informationen på ett mer lättförståeligt sätt. Besökarna på sidan fick svara på enkätfrågor, hälften före de sett fördelningen och hälften efter. Totalt inkom 13 000 svar och när de två grupperna jämfördes kunde bland annat följande resultat påvisas: 

• Besökarna blir mer intresserade av kommunalpolitik.
• Besökarna anser i högre utsträckning att kommunerna gör ett bra jobb.
• Besökarna säger sig ha en bättre uppfattning av hur skatten fördelar sig mellan olika kommunala ansvarsområden. 

Kommunerna tillhandahåller den service som påverkar oss invånare mest. Det rimliga borde i så fall vara att fler engagerar sig i valet till kommunen. Om invånarna i högre utsträckning faktiskt visste vad det politiska parti och de politiker som de lägger sin röst på ska ansvara för under kommande fyraårsperiod är jag övertygad om att väljaren funderar ett par minuter extra. Men då krävs en betydligt mer lättillgänglig information om kommunens verksamhet och vad skattepengarna går till. Det finns många sätt att göra det på, men ingen ska behöva läsa igenom 50 sidor långa budgetdokument. Det är en grundläggande demokratisk rättighet att faktiskt få veta vad kommunen gör med invånarnas pengar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.