Våga pröva sex timmars arbetsdag i vården

Arbetssituationen för länets vårdpersonal är inte något att avundas eller skryta med. Sämst förhåller det sig hos de kvinnodominerade yrkena. I landstingets så kallade kontaktyrken, där vård och omsorg ingår, blir kvinnor i allt högre utsträckning sjuka av stress.

Hos Stockholms läns landstings vårdpersonal är den genomsnittliga sjukfrånvaron nästan dubbelt så hög för kvinnor som för män. Arbetsförhållandena är så pass utsatt och stressad att många sjukskriver sig eller avslutar sin anställning inom landstinget. Sjukskrivningstalen har ökat, visar landstingets delårsrapport.

Det är ohållbart. Vi kan inte fortsätta ha en vård som leder till sjukdom och utbrändhet hos personalen.

Vänsterpartiet menar att som offentlig arbetsgivare bär Stockholms läns landsting ansvaret att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro hos sina anställda. Landstinget måste vara en förebild i samhället och utforma hälsofrämjande arbetsplatser.

Från höger har man – utan att komma med förbättringsförslag – vädjat till landstingets sjuksköterskor att återvända till sin pressade arbetssituation. Det är inte bara oförskämt, utan naturligtvis också ineffektivt. Vänsterpartiet menar att här krävs konkreta åtgärder. Det måste till arbetslättnader, löneökning och kompetensutveckling för sjuk- och undersköterskor. Vi behöver ett batteri av åtgärder för att bryta den negativa spiralen vad gäller personalpolitiken. Vi måste våga lära av andra landsting och regioner.

En åtgärd vi vill se är tillämpandet av så kallat kliniskt basår för nyutexaminerade sjuksköterskor.

Yrkeskompetensen utvecklas genom att sjuksköterskorna får en kombination av undervisning, omvårdnadshandledning och klinisk träning parallellt med sjuksköterskearbetet. Året ger en trygg introduktion till arbetsrollen och ger dessutom ett mycket välbehövligt lönepåslag efter årets slut.

Flera landsting har tillämpat kliniskt basår. Sjuksköterskorna i dessa landsting känner sig stärkta, vilket innebär en trygghet för alla berörda på respektive avdelning inom sjukvården. I Västra Götalandsregionen annonserar man till och med om kliniska basåret för att rekrytera ny personal.

Nästa åtgärd är att, precis som region Kalmar, Örebro och Västerbotten för att nämna några, införa akademisk specialisttjänstgöring, AST, för sjuksköterskor.

Det råder nämligen brist även på specialistutbildade sjuksköterskor. Detta beror bland annat på låga löner och dåliga förutsättningar. Det är helt enkelt inte värt att vidareutbilda sig med rådande villkor: lönen motsvarar inte kompetensen, och ofta har sjuksköterskan fått bekosta sin utbildning på egen hand.

Med AST kan sjuksköterskan utbilda sig och arbeta samtidigt. När specialistutbildningen är avslutad har sjuksköterskan specialistkompetens och ska naturligtvis ha ett lönepåslag. En sådan här satsning vill Vänsterpartiet se även i Stockholms läns landsting.

Vi föreslår vidare införandet av ett försök med sex timmars arbetsdag på akutmottagningar och förlossningsavdelningar.

Också detta är ett personalpolitiskt grepp som tillämpats med framgång på annat håll i Sverige: Sjukhuset i Mölndal har just nu ett pågående tvåårigt försök med sex timmars arbetsdag, med snabba goda resultat. De anställda är nöjdare, operationsköerna kortare och vården är bättre. De nya arbetstiderna gör att man kan operera ytterligare två och en halv timme om dagen. Avdelningen har inte längre några problem att rekrytera personal. 

Dessutom har undersökningar visat att risken för arbetsskador och vårdmisstag ökar rejält i den sjätte och åttonde arbetstimmen. Sex timmars arbetsdag tjänar med andra ord till att förbättra situationen både för de anställda och för patienter.

Vänsterpartiet vill också att landstinget satsar mer på undersköterskorna. De är en viktig men ofta förbisedd del av vårdteamet. Utöver omvårdnad och stöd av patienten assisterar och avlastar undersköterskorna de andra i vårdteamet. Detta är viktiga arbetsuppgifter som blir mer avancerade när patienterna blir sjukare och behandlingarna mer långtgående. Människans behov av omvårdnad försvinner inte för att vården specialiseras – tvärtom.

En alltmer specialiserad sjukvård ställer högre krav på kompetens hos vårdutövaren, oavsett om det är läkare eller sköterska. Vårdteamen bör därför bestå av personal som har sin yrkesgrupps högsta specialistutbildning och kompetens. Det måste vara möjligt för undersköterskor att specialistutbilda sig inom exempelvis intensivvård och anestesi även i Stockholms län. I dagsläget måste man söka sig utanför Stockholm.

Vänsterpartiet har lagt motioner där samtliga av ovanstående förslag ryms. De finns också i vår budget för 2016. 

Om inte åtgärder av denna natur vidtas, kommer personalkrisen i Stockholms län bestå och förvärras.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.