Digitalisering

Växande digital klyfta kräver statlig handling

Staten måste ta ett större ansvar för den digitala delaktigheten. I dag finns inget samlat ansvar för digitalisering och hur exempelvis e-tjänster ska spridas till fler. Det är hög tid att regeringen pekar ut en myndighet med ansvar för ökad digital delaktighet.

Den här veckan anordnar biblioteken i Hultsfred informationsträffar om digitala tjänster i samarbete med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. I Helsingborg kan biblioteksbesökarna lyssna på föreläsningar om nätsäkerhet, eller lära sig Swish och Snapchat.

På Umeå stadsbibliotek hålls en kurs i källkritik på nätet för seniorer. Det här är några få exempel på vad som sker den här veckan för att öka den digitala delaktigheten. För tredje året i rad anordnas eMedborgarveckan, fylld av aktiviteter för att lyfta tillgängligheten till olika e-tjänster hos myndigheter och lokala och regionala aktörer.

Myndigheter, kommuner och andra aktörer ges också chansen att träffa användarna av e-tjänster. Det är i dialog med användarna som framgångsrika e-tjänster kan utvecklas och få spridning.  

Vi lever i en tid av snabba samhällsförändringar där digitalisering i grunden påverkar förutsättningarna för hur vi lever, kommunicerar, arbetar och utbildar oss. Digitalisering är den enskilt viktigaste förändringskraften fram till 2025 och den ställer helt nya krav på oss. Digital kompetens är centralt för att människor ska kunna tillgodogöra sig kunskap, utbildning och delta fullt ut i samhället.

Sverige har goda förutsättningar att utnyttja digitaliseringens kraft så att människor lättare får tillgång till kunskap, kan göra sin röst hörd och få en enklare vardag. Tyvärr visar flera undersökningar på senare tid att Sverige tappat en tidigare tätposition och blivit omsprungna på det här området. Det finns också en påtaglig och växande digital klyfta.

Fortfarande saknar 650 000 personer i Sverige tillgång till internet. Det finns också enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2015 en betydande grupp som, trots tillgång, inte använder internet eller datorer på grund av bristande kunskaper och teknikovana. Denna digitala klyfta måste överbryggas för att alla ska kunna vara demokratiskt delaktiga.

Biblioteken och de biblioteksanställda gör här stora och mycket resurskrävande insatser, med stöd i bibliotekslagens formulering att: ”Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet”.

Under 2015 genomförde folkbiblioteken fler än 11 000 kurstillfällen för att höja den digitala delaktigheten. Det är också värt att lyfta fram studieförbundens arbete på det här området, och det samarbete de har med biblioteken, inte minst för nyanlända.

Biblioteken har ett högt förtroende, finns i alla kommuner, är gratis och öppna för alla. Därför finns goda förutsättningar att biblioteken kan spela en större roll för att digitaliseringens möjligheter kan omfatta hela befolkningen. Det förutsätter att biblioteken ges tillräckliga resurser att utvecklas i takt med digitaliseringen.

Huvudmännen måste investera i teknisk infrastruktur och medarbetarnas kompetens. Detta har också lyfts i förslaget från utredarna till den nationella biblioteksstrategin. Deras första förslag handlar om att utbilda landets bibliotekarier för att förstärka arbetet med digital delaktighet. Men biblioteken kan inte ensamma dra lasset.  

Staten måste ta ett betydligt större ansvar för den digitala delaktigheten. I dag finns inget samlat ansvar för digitalisering och hur exempelvis e-tjänster ska spridas till en större andel av befolkningen. Det är hög tid att regeringen pekar ut en myndighet med ansvar för ökad digital delaktighet! 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.