Debatt
Skola
18 april 2012 kl 11:23

Denna artikel publicerades för 8 år sedan

Vässa förskolans utvecklingsarbete

Förskolan behöver vässa sina pedagogiska verktyg. Genom att systematiskt dokumentera barnens utveckling skapas bättre möjligheter för att utveckla verksamheterna i förskolan.

Det här är en opinionstext

I och med att pedagogisk dokumentation prioriteras i den reviderade läroplanen från juli 2011 finns nya möjligheter för förskolan att utforma sin verksamhet med utgångspunkt från barnen och de enskilda grupperna på förskoleenheterna. Men hur ska det gå till i en miljö som redan är pressad både i fråga om tid och pengar?

Begreppet pedagogisk dokumentation har visserligen funnits med i tidigare läroplaner men inte värderats lika högt som i dag. Det har också setts som svåröverskådligt att föra in i verksamheten rent praktisk. Risken är därför stor att man även denna gång missar att skapa rutiner som på ett vettigt sätt lever upp till förväntningarna.

Pedagogisk dokumentation är rätt använt ett fantastiskt verktyg för att utvärdera verksamheten i förskolan och kan beskrivas som pedagogernas förhållningssätt till barn, kollegor och föräldrar. För pedagogerna innebär det större förståelse för det egna bidraget i den dagliga kontakten med barnen. Det ger näring till barnens lek, skapande och lärande. Processen är kontinuerlig där ny input hela tiden bearbetas och utvärderas, för att ligga som grund till nya grepp.

Ur barnets perspektiv blir det observerade materialet en utgångspunkt för deras eget filosoferande och reflekterande om vad de är med om, leker, lär och skapar. Barnen får ett nytt perspektiv på sitt eget görande och sin roll i vad som pågår, de får se sig själva som betydelsefulla och skapar en bild av och en berättelse om sig själv, ”jag kan, jag är betydelsefull”. Att involvera barnen är en av nycklarna till framgång och gör att inte arbetet åsidosätts.

Materialet bildar också underlag för pedagogernas kollegiala reflekterande. Barnen synliggörs ur ett fördjupat perspektiv och pedagogerna får i observationerna också se sig själva och konsekvenserna av sina handlingar. Det innebär att pedagogerna efter reflektion tillsammans med barn, kollegor och föräldrar kan utveckla och skapa nya situationer, utmaningar, uppgifter till barnen och sig själva.

När den pedagogiska dokumentationen kontinuerligt utvecklas och överraskar, skapas nya och rikare förutsättningar för dagens barn att växa, leka, skapa, lära och känna framtidshopp. Genom att dokumentera barnens görande får man en rik och varierad bild av verksamheten och kan utveckla förskolans pedagogiska innehåll i enlighet med läroplanens intentioner och målområden. Det är också en hjälp för att skapa förståelse för verksamheten i mötet med barnens föräldrar.

Utvecklingen går framåt med stormsteg och området är i dag prioriterat i de flesta kommunala förskolor. Men hur ska vi gå från teori till praktik?

Svaret är att det behövs vässade och intuitiva pedagogiska verktyg. Verktyg som hjälper oss i förskolan att observera vad som händer och därefter reflektera, analysera och tolka. Vi kan fördjupa vår förståelse genom att använda det observerade materialet som ett kollektivt, kollegialt verktyg.

Här är vår checklista i sex punkter för dig som vill implementera en effektiv pedagogisk dokumentation i din förskola:

1. Pedagogen/förskolechefen/organisationen måste känna en verklig egen nytta av att dokumentera. Pedagogen måste få en aha-upplevelse av nyttan och inte bara uppleva dokumenterandet som en börda.
2. Systematisering för att samla och förvara sitt dokumenterade material.
3. Pedagogerna måste våga visa varandra sitt eget dokumenterade material och utsätta materialet för granskning av nyfikna och intresserade blickar från både kollegor, barn, föräldrar och andra personer med annan kompetens än pedagogisk. Pedagogerna måste våga konfrontera sitt material med andra.
4. Tillgång till adekvat teknisk utrustning, vanligtvis en dator eller läsplatta.
5. Avsätt tid för utvärdering, eftertanke och diskussion i kollegiet.
6. Från början bestämma hur mycket tid arbetet får ta. Och sätta en tydlig ram för detta.

Utgår man från dessa punkter är föresatserna att också leva upp till ambitionerna väsentligt bättre. Då återstår bara de positiva effekterna, den utvecklade pedagogiken, den transparenta verksamheten och det gemensamma lärandet med barnen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.