Debatt
Vinster i välfärden
7 april 2017 kl 13:01

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Värna företagen i välfärdssektorn”

Hela 78 procent av tillfrågade socialchefer menade att de fristående utförarna bidrar till att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten. Med rätt kvalitetskontroll kan privat företagsamhet leda till effektivitets- och produktivitetsvinster med bibehållen eller ökad kvalitet.

Det här är en opinionstext

Daniel Wiberg
chefsekonom Företagarna

REPLIK. Vinstjakten inom hela välfärden måste stoppas, skriver femton socialdemokratiska ombud den 6 april. Istället målar ombuden upp ett ideal bestående av ”ordning och reda på hela välfärdsområdet” samt ”breda lösningar inom hela välfärden, där medborgarnas behov får styra”. 

Men motsättningen mellan vinst och ordning och reda är falsk. Hur ska medborgarnas behov kunna styra, om valfriheten och mångfalden av driftsformer motverkas?

Att förhålla sig till vinst i välfärdsföretag utan att samtidigt förhålla sig till frågor som efterfrågan, konkurrenssituation, samt kvalitet och innehåll i en välfärdstjänst är svårt. Det främsta skälet är naturligtvis att utförare av välfärdstjänster först och främst bör bedömas utifrån den kvalitet de levererar i tjänsten.

När vård- och omsorgsfrågor debatteras på nationell nivå beskrivs förekomsten av fristående utförare ofta som ett bekymmer. Perspektivet är märkligt, särskilt då såväl forskning som erfarenheter visar att konkurrens bidrar till nytänkande och förbättrad kvalitet. 

Läs också: ”Vi vill stoppa vinstjakten i hela välfärden”

Regeringens utredningEntreprenörskap i det tjugoförsta århundradet” (SOU 2016:72) konstaterar att bristande konkurrens mellan företag och om produktionsresurser minskar sannolikheten för innovationer och ökad produktivitet. Även Långtidsutredningen (SOU 2015:104) betonar betydelsen av konkurrens för innovation och produktivitet. 

Även de offentliga utförarna blir bättre av att det finns fristående konkurrenter. Genom att tillåta olika driftsformer skapas en mångfald i välfärden, som i sin tur möjliggör valfrihet för medborgarna. Rätten att välja är i sammanhanget lika viktig som rätten att välja bort. Genom att försvåra för olika aktörer att verka i välfärden påverkas mångfalden negativt och därmed det utbud av utförare som medborgarna har möjlighet att välja mellan.

När undersökningsföretaget SKOP på Svenska Vårds uppdrag (2015 och 2016) frågade socialchefer i landets kommuner om fristående utförare inom socialtjänsten var bilden överväldigande positiv. Hela 78 procent av socialcheferna menade att de fristående utförarna bidrar till att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten. Hela 80 procent ansåg att socialtjänsten kan uppnå goda behandlingsresultat genom att använda fristående utövare. Av SKOP:s undersökningar framgår även att många kommuner inte skulle klara sitt sociala välfärdsuppdrag utan tillgång till fristående aktörer.

Det är alltså väl belagt både teoretiskt och empiriskt att privat företagsamhet kan leda till effektivitets- och produktivitetsvinster med bibehållen eller ökad kvalitet. Det bygger dock på tydliga funktionsspecificeringar och kriterier för att utvärdera såväl privat som offentlig verksamhet, kombinerat med kontroller och kännbara sanktioner om företag och verksamheter inte levererar avtalad kvalitet. Kort sagt, kvalitets- och uppföljningsarbetet behöver förbättras.

En begränsning av välfärdsföretagens möjlighet till vinstuttag skulle frikoppla verksamheternas risk och avkastning från efterfrågeutvecklingen, konkurrenssituationen och den egna effektiviteten, liksom möjligheterna till kvalitetsförbättringar. I förlängningen skulle detta leda till en betydligt lägre innovation och omvandling i välfärdssektorn, vilket skulle öka samhällskostnaderna dramatiskt i takt med att andra sektorer i samhällsekonomin utvecklas.

Det är i en bra konkurrensmix som innovation, förändringstryck och viljan att utveckla ännu bättre välfärdstjänster skapas. Att begränsa vinstuttaget enligt Reepalu-utredningens förslag kommer att göra välfärdssektorn mindre attraktiv för arbetstagare, företagare, investerare och entreprenörer vilket är skadligt för utvecklingen av välfärdstjänster på sikt.

Den som vill låta medborgarnas behov styra borde också värna företagen som utgör grunden för innovation och produktivitet i sektorn.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 7 april 2017 kl 13:01

Skribent

Daniel Wiberg
chefsekonom Företagarna