Debatt
Förtroendevalda
6 november 2014 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Väljarna röstar på modiga politiker

Hur gör kommunpolitiker som inte bara blir återvalda utan rent av ökar sitt väljarstöd från ett val till nästa? Reforminstitutets analys av den frågan ger några förvånansvärt tydliga svar. Det är också svar som många kommunpolitiker ignorerar eller är omedvetna om.

Det här är en opinionstext

Hur svenskar röstar i kommunval påverkas av riksdagsvalet. Ändå spretar resultaten i enskilda kommunval långt från rikstrenderna. Vilka lokala faktorer spelar då störst roll? Vi har undersökt hur väljarstödet har ökat eller minskat för de partier som styrt respektive kommun sedan 2002. Sedan har vi analyserat hur förändringen i väljarstödet kan förklaras statistiskt med mätbara förändringar i kommuners förutsättningar och politik.

Resultaten tyder på att många strukturella förändringar, till exempel hur demografin förändras, har små effekter. Kanske är det för att de sällan hinner slå igenom särskilt stort under en valperiod. Mer överraskande är att förändringar i den lokala arbetslösheten inte heller betyder särskilt mycket. En möjlig förklaring är att arbetslöshet är något som många väljare uppfattar vara en riksfråga. Den privata ekonomin är däremot en stark förklaringsfaktor. Väljarstödet för styrande politiker ökar tydligt i kommuner där inkomster ökar.

En vanlig föreställning är att kommunala satsningar skulle vara något som väljare belönar. Men vår studie visar att ökade kommunala utgifter snarare minskar väljarstödet något. Många kanske inser att dessa i slutändan betalas av högre skatter och därmed lägre inkomster efter skatt. Inte heller mer riktade satsningar på områden som utbildning och omsorg tycks ge utdelning.

Den största överraskningen i analysen är att förbättringar i företagares uppfattning av företagsklimatet ger ett mycket stort och kraftfullt genomslag på de styrande kommunpolitikernas väljarstöd. I analysen mäts denna effekt givet, eller kontrollerat för, inkomstökningar. Vår analys tyder således på att väljare tillmäter förbättringar i företagsklimatet ett värde utöver vad som redan slår igenom i inkomstökningar, möjligen att man uppfattar företagsklimatets betydelse för framtida inkomstökningar.

Politiker som lyckas förbättra företagsklimatet kan också uppfattas som duktiga organisatörer vilka även lyckas bättre med styrningen av andra verksamheter. I till exempel Markaryd samlar Kristdemokraterna 45 procent av rösterna efter mycket stora lyft i företagsklimatet under ett drygt decennium. Men även styrning av skolan och äldreomsorgen förefaller ha förbättrats en hel del.

Tidigare studier har visat att företagsklimatet uppfattas som bättre i kommuner som lyckas få till en snabb och klok hantering av förvaltningsärenden, som tillstånd och bygglov. Att skolan fungerar och samarbetar med näringslivet spelar roll. Likaså att kommunen är öppen för konkurrens och sköter upphandlingar väl.

Resultatet är ändå överraskande eftersom måttet på företagares uppfattning om företagsklimatet är en del av Svenskt Näringslivs företagsklimatsindex som inte sällan kritiseras för att mäta fel saker, särskilt i kommuner med fallande resultat. I snitt har kommunpolitiker uppenbarligen inte heller prioriterat förbättringar i företagsklimatet. Sedan 2010 har företagares bedömning av företagsklimatet försämrats, efter tidigare uppgångar. Kan det vara så att många kommunpolitiker missuppfattat vad väljare prioriterar?

Det skulle i så fall spegla ett internationellt fenomen. En vanlig, men felaktig, uppfattning bland politiker tycks vara att väljare inte belönar djärva tillväxtreformer. Tvärtom belönar väljarna modiga politiker som vågar leda opinionen för reformer som lyfter tillväxt och sysselsättning. Det framgår av analysen av 109 regeringar i rika länder som redovisas i boken Renaissance for Reforms. I Sverige har de stora partierna Socialdemokraterna och Moderaterna inte heller varit framgångsrika med sin reformförsiktiga triangulering.

Men vilka kommuner har lyckats i det senaste valet? Några röda eller rödgröna kommuner som både förbättrat företagsklimatet och väljarstödet ordentligt är Härnösand, Oxelösund och Älvsbyn. I Boden, Dorotea och Åsele har de röda eller rödgröna däremot försämrat företagsklimatet och tappat många väljare.

Några allianskommuner som förbättrat företagsklimatet ordentligt och vunnit väljare är Storuman, Vansbro och Rättvik. I Bollebygd, Skurup och Enköping däremot har allianspolitiker både försämrat företagsklimatet och tappat ovanligt många väljare. Detta är belysande exempel – det är värt att påminna om att resultaten håller i en statistisk analys av Sveriges samtliga kommuner.

I en tid när stora arenabyggen, projekt för att ”sätta kommunen på kartan” och oreflekterad ökning av kommunala resurser till kommunala verksamheter tycks vara på modet kan det vara värt att stanna upp och tänka efter för de styrande majoriteter som vill väljas om 2018. Väljare ger snarare uttryck för uppfattningen att det som i längden skapar välfärden och välstånd är de lokala företagens möjligheter och förutsättningar.

Fotnot: Reforminstitutets hela rapport Hur gör kommunpolitiker som blir återvalda inklusive en lista över hur det gått i samtliga kommuner finns att läsa här.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.