New public management Hela debatten

Välfärdens mål i strid med marknadens lösningar

Kommunal räds inte etableringsfrihet och kundval, men vi ser att marknadslösningarna försvårar för politikerna att styra mot våra gemensamt beslutade mål.

REPLIK. Dan Nilsson, branschorganisationen Svenska Vård, skriver i artikeln ”Konkurrenspröva alla vård- och omsorgstjänster” (Dagens Samhälle 21 januari) att etableringsfrihet och kundval inte är något att vara rädd för. 

Han är kritisk till att Kommunal, i den nya rapporten Styrning för välfärdsproffs, föreslår att kommuner och landsting ska överväga verksamhet i egen regi. 

Tvärtom vill han att alla vård- och omsorgstjänster ska utsättas för konkurrens och menar att detta skulle leda till ökad effektivitet och kvalitet. 

Dan Nilsson blir härmed en tydlig illustration på problemen med de nya styrformer som införts i välfärden.  

När New Public Management, NPM, infördes sågs den nya styrningen som en universallösning. 

Samma principer pressades på en mängd olika verksamheter, till exempel krav på etableringsfrihet, konkurrensneutralitet eller lagar om företagshemligheter och sekretess. 

I en del verksamheter ser vi att lagar som styr marknaden kommer i direkt konflikt med de välfärdspolitiska målen. Trots det har den lagstiftning som reglerar marknadslösningarna tillåtits stå över välfärdens mål. 

Det har till exempel varit viktigare att säkra företagens rätt att etablera sig precis där det passar dem än att skapa möjligheter för det politiska systemet att garantera tillgänglighet av välfärdstjänster för alla medborgare. Denna ordning måste upphöra. 

I Kommunals rapport beskrivs hur styrningen av välfärden i Sverige radikalt har förändrats de senaste tjugofem åren. 

Den långtgående konkurrensutsättningen av välfärden har haft en del positiva effekter när det gäller ökad tillgänglighet, ökat antal olika utförare och brukarnas möjlighet att välja utförare. 

Men vi ser samtidigt tydliga negativa effekter vad gäller kvaliteten, jämlikheten, kostnaderna och det ökade behovet av kontroll. 

Kommunal är inte ”rädda” för etableringsfrihet och kundval, men vi ser att marknadslösningarna försvårar för de folkvalda politikerna att styra mot våra gemensamt beslutade mål. 

I upphandling av busstrafik eller städning av offentliga lokaler är det svårt att skriva kontrakt som styr mot samtliga mål. 

Genom upphandlingslagstiftningen ges andra aktörer än politiker mandat att bedöma vilka som är de relevanta målen med verksamheten som får finnas med som krav i upphandlingsunderlaget. 

När det gäller städning har upphandlingarna lett till en underbudskonkurrens och dålig kvalitet i städning både i skolor och på sjukhus. Det är ett område där det finns goda skäl att överväga egen regi. 

Vi vet också att jämlika förutsättningar aldrig kommer skapas av en marknad. Tvärtom finns en inbyggd tendens till motsatsen. 

Utförare kommer vilja ”skumma grädden av mjölken”, det vill säga attrahera de kunder som har små behov eller ger hög ersättning i förhållande till sina behov. 

Detta måste balanseras, utan att för den skull skapa en ny stel detaljstyrning. 

Även samordningen försvåras när varje enhet främst måste se till sin egen budget och konkurrensneutraliteten förbjuder upparbetade samarbeten. 

Det syns tydligast i vården av de mest sjuka äldre som har blivit ett lapptäcke utan sömmar. 

Valfrihetssystem enligt LOV i hemtjänst och primärvård, med ett fragmenterat system byggt på konkurrensneutralitet och etableringsfrihet, ger dåliga förutsättningar för en fungerande integrerad omsorg för de mest sjuka äldre.

På en punkt är Svenska Vård och Kommunal överens – helt avgörande för kvaliteten i välfärden är att personalen har förutsättningar att agera som de proffs de är. 

Det märkliga är att Dan Nilsson inte verkar oroa sig för att marknadsmodellerna, i kombination med minskade resurser, har kringskurit välfärdsproffsens handlingsutrymme. 

I många välfärdsverksamheter är personalkostnaden den största utgiftsposten. 

När utförare pressar priser för att vinna upphandlingar eller för att göra vinst görs besparingarna framför allt på personalen. 

Kommunal ser en utveckling med fler osäkra anställningar och en ökad andel outbildade, både hos offentliga utförare och privata utförare även om andelen är högre hos privata. 

I vård och omsorg, där personalkontinuitet och rätt kompetens är avgörande för kvaliteten, är detta en direkt skadlig utveckling. 

Kommunals medlemmar vill ha något nytt. De vill ha en organisation och styrning som ger dem en rimlig arbetssituation och som möjliggör ett bättre arbetssätt. 

Clara Lindbloms artikel ”Stockholm behöver nya styrformer” (Dagens Samhälle 21 januari) visar att det är fler som har insett att det behövs en styrform för välfärdssektorn som utgår ifrån tillit och ger utrymme till medarbetare att göra sitt jobb, använda sina yrkeskunskaper och ha mer tid till det personliga mötet. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.