Debatt
Polisen
3 maj 2019 kl 05:00

Vad tänker ni göra nu för att få fler poliser, politiker?

Regeringen uttrycker glädje över avtalade polislöner. Moderaterna och Kristdemokraterna välkomnar att deras särskilda satsning på polislöner blev av. Men Polisförbundets ordförande Lena Nitz saknar politiskt fokus på vägen framåt för att höja yrkets attraktivitet och på lönens betydelse för att nå målet om tusentals fler poliser.

Det här är en opinionstext

Polisers löner har halkat efter under lång tid och en högre andel poliser än tidigare lämnar yrket för bättre villkor hos andra arbetsgivare – två av tio poliser som slutade förra året var yngre än 40 år, fyra av tio var 60 år eller yngre. Samtidigt står platser på polisutbildningen tomma och antalet nyutbildade poliser har under flera år inte vägt upp för antalet poliser som slutat.

Den låga tillväxten inom kåren i kombination med en växande befolkning har inneburit att polistätheten sjunkit kraftigt, samtidigt som delar av brottsligheten blivit mer resurskrävande. Vi har fått en polisbrist som gör att polisen inte räcker till i alla delar. Därför var det otroligt välkommet att politikerna 2017 började fokusera på fler poliser – och prata om högre löner som ett medel att nå dit. Ännu mer välkommet var att de tillförde pengar som i två omgångar möjliggjort högre löneökningar för poliser än för arbetsmarknaden i stort.

Men när nu Polisförbundet – tack vare de politiska tillskotten – nått delmålet om en 15-procentig löneökning för avtalsperioden känns det som om politikerna tappat fokus framåt. Vi hör inget konkret om de fortsatta långsiktiga satsningar som krävs i många år framöver.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger visserligen att hans högsta prioritet är att nå det politiska målet om 10 000 fler polisanställda – varav majoriteten poliser – och att polisyrkets attraktivitet måste öka. Men här måste han bli tydligare. Det räcker inte att säga att det handlar om ”trygghetsfrågor” och ”rena arbetsvillkor”. Det krävs en långsiktig plan framåt.

Moderaternas och Kristdemokraternas budget – som riksdagen röstade igenom och som innehöll särskilt riktade lönemedel – möjliggjorde att vi kunde komma överens om 5,7 procent i årets lönerevision. Det var ytterligare ett nödvändigt steg i uppvärderingen av polisyrket, ett steg som behöver följas av många fler. Men i en debattartikel i Dagens Samhälle ger Kristdemokraterna sken av att ytterligare löneökningar redan är säkrade. ”Under de kommande tre åren ökas löneutrymmet med hela 15 procent”, skriver Andreas Carlson och Jakob Forssmed. Men de 15 procent de refererar till gäller innevarande avtalsperiod. Efter den sista september 2020, då nuvarande avtal löper ut, finns inga garantier för en fortsatt uppvärdering av polisyrket.

Framtiden när det gäller fortsatta satsningar på polislönerna är minst sagt osäker, men vi i Polisförbundet står vi fast vid det vi tidigare sagt: Polislönerna behöver höjas till nivåer där flykten från yrket bromsas, utbildningsplatserna fylls och lönerna hamnar på en nivå där betydligt fler poliser som slutat väljer att komma tillbaka.

För att få den polis som politikerna uttalat att de vill ha måste resan för att uppvärdera polisyrket fortsätta. Det handlar i hög grad om att genom löner och villkor nå en korrekt dimensionerad poliskår men också om att ha poliser som är utrustade med såväl rätt kompetenser som rätt brottsförebyggande och brottsbekämpande verktyg. För att nå dit krävs en uppdragsgivare som vill fortsätta att investera långsiktigt i sin poliskår. Det kommer att ge avkastning i form av en ökad trygghet och säkerhet i hela Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.