Almedalen

Vad får skattebetalarna ut av jippot i Almedalen?

Om kommuner och landsting ska skicka politiker och tjänstemän till Almedalen för att nätverka på skattebetalarnas bekostnad så bör de åtminstone kunna svara på två viktiga frågor: Vad kostar deras medverkan och vilken nytta får skattebetalarna av att de är på plats?

Så är Almedalsveckan igång igen. Den tidigare kallade Politikerveckan har arrangerats på Gotland i snart 50 år och utvecklats till att bli en veckolång firmafest för Sveriges politiska partier, organisationer, företag, media och offentliga aktörer. Jippot har vuxit från 52 officiella evenemang 2001 till fler än 4 000 i år vilket är nytt rekord. År 2005 anordnade 120 unika arrangörer evenemang, i år uppgår siffran till minst 1 860 stycken då kalendariet fortfarande fylls på. De senaste åren har tillväxten av skattefinansierade aktörer varit stark, med minst sagt tveksam nytta för de som står för notan.

Skattebetalarna har granskat hur politikerveckan förändrats sedan starten 1968, och bilden som framträder är en explosionsartad utveckling av antalet offentliga arrangörer och medverkande. Sedan 2010 har antalet evenemang som stat, kommuner och landsting arrangerar mer än tredubblats, från 154 till minst 532. Utvecklingen gör att kostnaderna för att delta blir allt högre. Resor, boende och seminarielokaler har i många fall ökat dramatiskt i pris. De medverkande lägger dessutom ned ett betydande förberedelsearbete inför sitt deltagande.

Förra året skickade Malmö stad en delegation på fyra kommunalråd, en politisk sekreterare och 40 tjänstemän till Visby. Kostnaden uppgick till mer än en miljon kronor. Jönköping hyrde 2016 ett hus för två personer i två nätter till en kostnad av 9000 kronor per person och natt. Ett enkelt nedslag i årets Almedalskalendarium visar att Uppsala Universitet i år arrangerar 48 evenemang och Migrationsverket 24.

Därutöver visar vår genomgång att representanter från myndigheter, kommuner och landsting ofta medverkar i andra aktörers seminarier eller bara är på plats för att nätverka. Vallentuna kommun har i ett pressmeddelande förklarat att de i år skickar 25 personer från kommunen till Almedalen med syftet att "marknadsföra kommunen och kompetensutveckla personalen”. Deras enda seminarium i egen regi har titeln ”Hur blir kommunen en global magnet?". Hur detta skulle komma Vallentunas invånare till gagn står skrivet i stjärnorna.

Vad politikerveckan kostar privata företag och organisationer är självfallet helt ointressant. Att de satsar stort i Almedalen är möjligtvis att slänga pengar i sjön, men det är deras ensak.  Att fler offentliga aktörer är på plats för varje år som går är däremot vår gemensamma huvudvärk.

Om statliga myndigheter, kommuner och landsting samt andra skattefinansierade organisationer ska skicka politiker och tjänstemän till Almedalen för att nätverka på skattebetalarnas bekostnad så bör de åtminstone kunna svara på två viktiga frågor: vad kostar deras medverkan och vilken nytta får skattebetalarna av att de är på plats? Klart är att många offentliga aktörer lägger ned mångmiljonbelopp på sin medverkan. Pengar som man kan vara ganska säker på att skulle göra större nytta i deras kärnverksamheter, eller varför inte i skattebetalarnas egna plånböcker?

Vi är ett av världens högst beskattade folk, och ändå talas det om att de stora utmaningar Sverige står inför gör att skatterna kommer att behöva höjas ännu mer. Att offentliga aktörer då prioriterar att lägga pengar på att åka till Almedalen visar på en häpnadsväckande nonchalans. Men tyvärr är det lätt att spendera när någon annan betalar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.