Snabbare bostadsbyggande Hela debatten

V: ”Syftet är goda boendemiljöer”

Motståndet mot förslagen i utredningen för ett snabbare bostadsbyggande är märkligt. I grunden handlar de om att skapa goda boendemiljöer och om att ge plats för förskolor där det byggs nya bostäder. Goda bostadsområden behöver planeras omsorgsfullt för att fungera.

REPLIK I debattartikeln ”En utredning som offrar äganderätten lättvindigt” (DS 24/1) lyckas den politiska tankesmedjan Centrum för rättvisa tyvärr snurra ihop förslagen från utredningen Ett snabbare bostadsbyggande på ett olyckligt och - i slutändan - obegripligt sätt. Jag är därför glad att jag nu får tillfälle att förtydliga utredningens förslag och slutsatser. 

Den substantiella förändring utredningen föreslår är att det i exploateringsavtal ska gå att avtala om plats för förskola om behovet uppstår; barn i det nybyggda kvarteret behöver kanske en förskola att gå till. Så nej, det handlar inte om privatpersoners Attefallshus eller liknande, utan om byggherrar som bygger nya, stora bostadsområden. Vi tar alltså bort avtalsförbudet mot plats för förskolor i exploateringsavtal.

Den typen av specifika förbud har helt enkelt visat sig otymplig när nya bostadsområden ska tas fram. Det behöver finnas en flexibilitet i den gemensamma planeringen från både byggherre och kommun för att det ska bli så bra som möjligt. Det viktiga i sammanhanget är att begränsningsregeln - som även finns i dag - finns kvar. Alltså att byggherren inte kan behöva bidra med mer än vad som är nödvändigt vid en viss exploateringsgrad. I övrigt bör avtalsfriheten utökas så att boendemiljöerna kan bli så goda som möjligt.

Den grundlagsinvändning som Centrum för rättvisa för fram handlar om mitt förslag till ett återinförande av de så kallade exploatörsbestämmelserna. Genom detaljplaneläggning och allmänna platser ges en byggherre möjlighet till ekonomisk avsättning vid försäljning av fastigheter.  I det sammanhanget kan fastighetsägaren efter beslut av Länsstyrelsen avstå mark, men bara om det i sammanhanget är till nytta för markägaren.

Dessa bestämmelser har gällt i Sverige sedan 1947 års byggnadslag och fram till 2015. Det är självklart att tidigare lagstiftning är förenlig med grundlagen, annars hade den inte tidigare kunnat vara lag eller kunnat användas under så lång tid. Regeringen bedömde också uttryckligen 2009 att bestämmelsen var proportionell och förenlig med såväl grundlagen som Europakonventionen.

Det höga tonläget och påståendet om att förslaget inte är proportionellt framstår därför som märkligt. Vi har noga utrett frågor kring detta. Processen i Länsstyrelsen används dessutom ytterst sällan. Vissa remissinstanser tycks inte riktigt förstått att detta är tidigare lagstiftning. Sveriges Kommuner och Landsting, som dagligen arbetar med frågorna, har förtjänstfullt i sitt remissvar beskrivit hur reglerna används på ett smidigt sätt för att skapa goda boendemiljöer.   

Centrum för rättvisas resonemang kring gatukostnadsersättningen för privatpersoner är för övrigt direkt felaktigt. Det är faktiskt tvärtom. Utredningen föreslår i praktiken ingen förändring gällande modellen för uträkning, men det ändrade regelverket för exploateringsavtal kommer indirekt kunna dämpa privatpersoners gatukostnader.

Vi visar i utredningen att nuvarande regler ur det perspektivet är dåligt och dyrt för privatpersoner. De boende blir alltså vinnare. Utredningens förslag bör därför glädja Centrum för rättvisa och deras eventuella klienter.

Detta hårdnackade motstånd mot att öka möjligheten att planera in förskolor i nya bostadsområden framstår nog för många människor som ganska märkligt. Goda bostadsområden behöver planeras omsorgsfullt och fungera för dom som flyttar in. Vi menar att det är ett misstag att krångla till processen med mer eller mindre olika typer av avtalsförbud. Vi ska kunna vara stolta över våra områden. 

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.