Mer privat akutvård? Hela debatten

V: Alliansen i Stockholm lider av idébrist

I går onsdag meddelade hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) att en privatisering av ännu ett akutsjukhus förbereds. Förslaget vittnar om idétorka. Akutsjukhusen är vårdens ryggrad, säljs de går den demokratiska styrningen förlorad, menar Håkan Jörnehed (V), landstingsråd.

REPLIK Liberalernas landstingsråd Anna Starbrink dammade i veckan av ett förslag från förra millenniet, nämligen att privatisera och sälja ytterligare ett akutsjukhus i Stockholm.

Sjukvårdslandstingsrådet tycks lida av idébrist, en åkomma som samtliga borgerliga partier i Stockholms läns landsting uppvisar symptom på. För trots att vården i Stockholm sedan länge präglas av stängda vårdplatser i hundratal, patienter som fått vänta i timmar och dygn på akutmottagningarna, inställda operationer i sommar, trots tal om nära förestående kollaps, tycks varken sjukvårdslandstingsrådet eller någon annan på högerkanten ha några idéer bortom mer privatisering. Oviljan att hantera de dagsaktuella vårdpolitiska frågorna och den kris som råder är bekymmersam.

Jag menar att denna ovilja, denna brist på nya idéer, är en bidragande orsak till att Stockholmsvården ser ut som den gör, och att allt fler lämnar professionen. Det ropas efter förändring från alla möjliga håll; från vårdförbund, vårdpersonal och patientorganisationer, men det enda Starbrink och Alliansen har att komma med är fler privatiseringar, fler vårdval, mer av samma vara. Vi har redan över 30 kostnadsdrivande vårdval i Stockholms län.

Låt oss syna Starbrinks argument för att privatisera ytterligare ett akutsjukhus.

Hon hänvisar bland annat till en så kallad benchmarkingrapport med den missvisande titeln ”Benchmarking av akutsjukhusens effektivitet”. Rapporten, som hälso- och sjukvårdsförvaltningen skrivit, förefaller jämföra sjukhusen i Stockholms län, och komma till slutsatsen att Capio S:t Göran är länets förnämsta. Men det är viktigt att understryka att jämförelsen inte tar med alla länets sjukhus, utan endast tre kliniker – ortopedi, medicin, kirurgi – på tre av länets sju sjukhus (Danderyd, S:t Göran och SöS). Det är alltså inte tre hela sjukhus som jämförs, utan tre kliniker på tre till storleken olika sjukhus. Därför är rubriken på rapporten direkt felaktig.

Man kan undra varför inte alla länets sjukhus fått ingå i denna undersökning, som använts flitigt i retoriskt syfte av borgarna. Cynikern kan få för sig att man då inte fått det resultat man velat ha. Andra undersökningar menar att länets toppsjukhus inte är S:t Göran, utan Norrtälje sjukhus. Men eftersom Norrtälje sjukhus drivs offentligt, är det knappast en lämplig kandidat för borgarna att lyfta i debatt.

Självklart finns det lärdomar att dra av Capio S:t Göran. Särskilt intressant är deras arbete med att öka andelen poliklinisk vård och subakuta flöden samt den låga personalomsättningen hos läkarna. Vi i Vänsterpartiet är också glada över att sjukhuset har städ i egen regi. Men benchmarkingrapporten slår aldrig fast att sjukhuset skulle vara mer effektivt för att det är en upphandlad verksamhet. S:t Göran har alltid varit ett välfungerande sjukhus. Redan 1998, när Moderaterna sålde sjukhuset, var det ett av länets bästa.

Sedan dess har borgarna framhållit S:t Göran som ett flaggskepp för privatdriven vård, en tradition Starbrink upprätthåller i sin argumentation.

Vänsterpartiet tycker att S:t Görans sjukhus, och alla länets akutsjukhus, ska tillhöra stockholmarna. Vi vill att skattepengarna ska gå dit de är avsedda, nämligen till vård, inte till aktievinster.

Men det kanske främsta argumentet mot ett nytt privat sjukhus är att akutsjukhusen är vårdens ryggrad. Säljs de ut förlorar vi den demokratiska styrningen av vården och öppnar för gräddfiler för rika och en försäkringsfinansierad vård som privata aktörer kan tjäna mer pengar på.

Dessutom har den privatiseringsvåg som sköljt över Stockholm varken lett till högre löner inom kvinnodominerade vårdyrken eller till en minskning av antal hyrläkare. Vinsterna har istället gått rätt ner i fickorna på okända aktieägare.

En försäljning kommer att ske först efter nästa val, om två år. Som Anna Starbrink skriver lär detta bli en het valfråga. Det blir ett viktigt val 2018. Då får stockholmarna chansen att visa vad de tycker om borgarnas privatiseringsiver, och vilken utveckling de vill att Stockholms akutsjukvård ska ta.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.