Demokrati

Utveckling av landsbygden kräver nytänkande

Tidigare har vi varit dåliga på att bemöta negativa myter om landsbygden, på att driva opinion, på att samarbeta med varandra och på att ta egna regionalpolitiska initiativ. Men vi är nu beredda att tänka i nya banor och prova nya strategier för regional utveckling. Frågan är om beslutsfattare på regional och nationell nivå också är det, skriver företrädare för tretton Norrlandskommuner.

Utvecklingen i den svenska landsbygden kan beskrivas på olika sätt. Demografiska fakta över de senaste decennierna berättar om en kraftig befolkningsminskning, stor utflyttning, åldrande befolkning och hög arbetslöshet. Det finns också en utbredd föreställning om att människor hellre vill bo och verka i urbana miljöer än på landsbygden. Den här bilden är ofta kombinerad med uppfattningen att de stackare som blivit kvar på landsbygden livnär sig på välfärdssystemens bidrag eller har en meningslös anställning på en kommun eller ett omodernt företag som hålls vid liv genom skatteutjämningssystem, statliga bidrag och företagsstöd. Även om det råder delade meningar om stödens omfattning finns det en bred enighet om att ekonomiskt stöd till landsbygden är befogat i utbyte mot utbildad arbetskraft och naturresurser. Men några alternativ till att koncentrera regionala och statliga tillväxt- och utvecklingsstimulerande satsningar till städer och särskilda tillväxtregioner får sällan plats i den regionalpolitiska debatten.

En annan bild av landsbygden är att den är attraktiv, inte bara att besöka utan också att leva och verka i. Det är ingen naturlag att yngre människor nödvändigtvis vill byta landsbygdens relativa monotoni mot stadens överflöd av begivenheter. I flera oberoende undersökningar, bland annat från Jordbruksverket och universiteten i Örebro och Lund, har man till exempel visat att nästan en tredjedel av landets ungdomar (15-24 år) skulle föredra att bo på landsbygden eller i en mindre ort.

Naturen, genuina sociala relationer och trygghet är faktorer som talar för landsbygden. Till våra kommuner flyttar en ny generation som är på jakt efter livskvalitet och större möjligheter att få ihop familjepusslet. Vår region hade ett positivt flyttnetto det fösta halvåret 2013. Tittar man tillbaka på perioden 2000-2012 flyttade över 20 000 personer som befann sig mitt uppe i karriären till våra kommuner.

Vår region har en väl utbyggd IT-infrastruktur och ett antal starka kompetensmiljöer med verksamhet inom bland annat bioenergi och energieffektivisering, material och tekniktester i arktisk miljö, malm- och mineralprospektering, glesbygdsmedicinska tillämpningar, utveckling och tillämpning av GIS-teknologi, och metodutveckling för ett långsiktigt hållbart nyttjande av våra naturresurser. I kontrast till den gängse bilden av omoderna inlandsföretag som verkar på en krympande lokal marknad visar Alexandre Dubois i sin nyligen presenterade doktorsavhandling att över 60 procent av de undersökta små och medelstora företagen i Norr- och Västerbotten har omfattande internationella handelsrelationer. För en majoritet av företagen är de internationella nätverken viktigare än lokala, regionala och nationella handelsrelationer.

Trots att det alltså finns potential och positiva utvecklingstrender på landsbygden så lider vår region av sociodemografiska problem och en svag arbetsmarknad. Det finns naturligtvis många orsaker till detta, men den kanske viktigaste är den svenska tillväxt- och utvecklingsstrategi som under decennier har fokuserat på att skapa rumslig förtätning och geografisk koncentration av resurser, kompetens och företag. Ur vårt perspektiv har denna utvecklingsstrategi varit allt annat än lyckosam då den utarmat vår region på både mänskliga och materiella resurser, och dessutom regelmässigt undantagit regionen från offensiva offentliga satsningar.

En förutsättning för att vår landsbygd ska kunna utvecklas är att vi vågar pröva alternativa strategier. Nätverks- och så kallade platsbaserade (place-based approaches) utvecklingsstrategier har med framgång använts i glesbygdsområden i till exempel Australien och Kanada. Att ändra fokus från problematik i form av befolkningsgleshet och långa avstånd, till potentialen i befintligt näringsliv, infrastruktur och sociodemografi har lyfts fram av såväl enskilda forskare som internationella organisationer, bland annat EU och OECD.

Det finns också skäl att vara självkritisk inför vår regions negativa utveckling. Vi har varit dåliga på att bemöta negativa myter om landsbygden, på att driva opinion, på att samarbeta med varandra och på att ta egna regionalpolitiska initiativ.

Sedan 1999 samverkar våra 13 kommuner i ett länsövergripande kommunalförbund som äger en gemensam utvecklingsenhet, Akademi Norr. Med framgång har Akademi Norr tillsammans med universitet och högskolor arbetat med att öka tillgängligheten till högre utbildning i vår region. Sedan en tid tillbaka har Akademi Norrs kompetensutvecklingsuppdrag kompletterats med ytterligare ett uppdrag - att skapa en Science Park för landsbygdsutveckling. Grundtanken är att förbättra innovationskapaciteten i regionen genom att stärka nätverk och samarbeten mellan våra kompetensmiljöer och forskningsinstitutioner i Sverige och andra länder. Vi är övertygade om att en landsbygdens Science Park kommer att bidra till växande företag, nya företag, nya produkter och tjänster, arbetstillfällen och till ett effektivare nyttiggörande av både kommersiella och sociala innovationer.

Den 19-20 september arrangerar vi en konferens i Sollefteå – Kompetenssamverkan i Norr – där vi bjudit in representanter för våra tre norrlandsuniversitet, våra regionala kompetensmiljöer, regionala och nationella myndigheter. Syftet är att intensifiera och konkretisera vår pågående dialog om kompetensförsörjning, forskningssamarbete och näringslivsutveckling.

Vi är beredda att tänka i nya banor och prova nya strategier för regional utveckling. Frågan är om beslutsfattare på regional och nationell nivå också är det?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.