Ägarprövning Hela debatten

Utredningsraseri får välfärden att sväva osäkert

Privata satsningar i välfärden riskerar att utebli utan långsiktiga och tydliga spelregler. En fortsatt utredningskarusell skapar osäkerhet och avskräcker investerare från att satsa pengar som kunnat utveckla effektivare behandlingsmetoder och kortat vårdköer.

Svensk välfärd har stora utmaningar. Under 2014 sjönk kommunernas och landstingens överskott till nio miljarder, vilket är fyra miljarder mindre än föregående år. Utöver de demografiska förändringarna handlar det om ett fortsatt stort investeringsbehov, inte minst på sjukvårdsområdet. I 85 kommuner höjdes skatten vid årsskiftet. För att klara kostnadsutvecklingen krävs effektiviseringar och privat kapital.

Att effektiviseringar är möjliga vet vi av erfarenhet. Mellan 2007 och 2012 ökade andelen privata vårdgivare i Stockholms län från 40 till 51 procent. Under samma period minskade kostnaden för primärvården från 2 045 kr till 1 934 kronor per invånare, trots att antalet läkarbesök ökade från 1 739 till 1 997 per tusen invånare. Detta utan kvalitetsminskningar.

Dessvärre har de privata kapitalinvesteringarna i välfärden minskat drastiskt från över 7 000 miljoner 2010 till under 60 miljoner 2013. Konkret betyder det att pengar som hade kunnat gå till att utveckla effektivare behandlingsmetoder och till att korta vårdköer i stället investeras i andra sektorer. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att regeringen gör allvar av sin uppgörelse och tillsätter ytterligare en utredning om de privata inslagen i välfärdssektorn.

Investeringar i välfärden, liksom på andra områden, förutsätter ett visst mått av förutsägbarhet. Men på välfärdsområdet har det saknats långsiktiga spelregler sedan 2012, när den dåvarande regeringen tillsatte den så kallade ”Ägarprövningsutredningen”. 

Ägarprövningsutredningen blev nämligen början på ett utredningsraseri på välfärdsområdet. Till de ursprungliga frågeställningarna lades snart nya direktiv, på beställning av de rödgröna. Utredningen skulle nu bedöma om det är lämpligt att införa kriterier om ”varaktigt ägande” och krav på att välfärdsföretag ska ha ett annat syfte än vinst. Och med fler direktiv drog utredningen ut på tiden.

I slutet av 2014 överlämnade utredningens experter sina underlagsrapporter: nej, det är inte lämpligt att införa kriterier om ”varaktigt ägande” och nej, det är inte lämpligt att ställa krav på att företag ska ha ett annat syfte än vinst. Men i stället för att offentliggöra rapporterna gjorde regeringen alltså upp med Vänsterpartiet om nya utredningar, med ännu mer långtgående frågeställningar.

Nu ska Ilmar Reepalu, Malmös före detta kommunalråd, känd för sitt friskolemotstånd, bland annat utreda vinstbegränsningar i välfärdssektorn. Slutsatserna ska presenteras den 1 november 2016. Till dess svävar välfärdssektorn i osäkerhet: kommer det över huvud taget vara möjligt att bedriva välfärdsverksamheter i enskild regi i Sverige i framtiden? Efterlängtade privata investeringar i välfärden lär alltså även framgent lysa med sin frånvaro.

Häromveckan presenterade Ägarprövningsutredningen sitt slutbetänkande. Erfarenhet, lämplighet och ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten i minst fem år är krav som ska ställas på bland annat friskolor. Vi välkomnar Ägarprövningsutredningens förslag, som ger politiken redskap att komma tillrätta med oegentligheter i välfärdssektorn. 

Vad välfärdssektorn behöver nu är arbetsro och långsiktiga spelregler. En fortsatt utredningskarusell gläder kanske ideologerna på den yttersta vänsterkanten, som vill se en välfärd utan privata initiativ. Men vi som skriver detta är politiker på kommunal- och landstingsnivå, som till skillnad från kravställarna på Vänsterpartiets centrala partikansli faktiskt har ett ansvar för att välfärdens verksamheter fungerar väl och håller hög kvalitet. För oss spär Reepalus nya uppdrag bara på osäkerheten inför framtiden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.