Utredningen bortser inte från psykisk ohälsa

Replik. Jimmie Trevett från RSMH har i Dagens Samhälle lyft vikten av att Kommissionen för jämlik hälsa beaktar gruppen med psykisk ohälsa.

Vi tycker att det är olyckligt om bilden sprids att kommissionen inte bryr sig om problematiken med den ökande psykiska ohälsan. Så är förstås inte fallet. I kommissionens sammansättning finns stark kompetens i dessa frågor och vi har etablerat samarbete med regeringens nationella psykiatrisamordnare.

Vi har inte uteslutit att den typ av förslag som Trevett lyfter om bättre bemötande och starkare patientdelaktighet i vården kan komma att finnas med i vårt slutbetänkande. Kvalitet och bemötande i hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra verksamheter är några av de faktorer som påverkar möjligheten till ett bra liv bland personer med hälsoproblem.

Men vårt uppdrag är betydligt bredare än att se på hur personer som redan drabbats av specifika sjukdomar kan få bättre vård och stöd. Vi ska i första hand lämna förslag på hur hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper (exempelvis med olika utbildning eller inkomst) kan minska. Klyftorna är tydliga nästan oavsett vilket hälsoproblem det gäller. Det pekar även Trevett på, personer med psykisk ohälsa har sämst ekonomi och sociala förhållanden i samhället, även jämfört med andra funktionshindergrupper.

För att minska klyftorna utan att någon får det sämre får fokus läggas på förslag som förebygger dålig hälsa i högre grad bland de mer utsatta grupperna, så att så få som möjligt ens behöver söka vård. Därför ser vi på bestämningsfaktorerna för hälsan: det tidiga livet med förskola och stöd till familjerna, utbildningssystemet, arbetet och arbetsmiljön, försörjningen, boendet och närmiljön, delaktighet och inflytande. Målet för kommissionens arbete är åstadkomma bättre förebyggande av ohälsa framförallt bland de mer utsatta.

Färre ska drabbas av till exempel psykisk ohälsa, och detta särskilt i de socioekonomiskt svaga grupperna där problemet i dag är relativt sett vanligare. Bland dessa grupper är även de sociala konsekvenserna av dålig hälsa större, och detta samspel mellan ohälsa och sociala förhållanden över livsloppet står i fokus för Kommissionens arbete. Det är troligt att detta samspel är särskilt starkt när det gäller psykisk ohälsa, men här finns ett stort behov av fördjupad kunskap, i synnerhet för att kunna utforma verkningsfulla åtgärder. 

Att det behövs en bred uppsättning åtgärder för att förbättra hälsan hos de mer utsatta grupperna i samhället där även personer med olika typer av psykiska och somatiska funktionsnedsättningar ingår är vi överens om. Det är också viktigt att vi kan föra en seriös diskussion om vad vi vet och hur vi kan tolka och använda den kunskap vi har för att åstadkomma en mer jämlik hälsa. Utgångspunkten för en sådan diskussion är för vår del det breda uppdrag som Kommissionen har, och som i högsta grad inkluderar och berör också dem med psykisk ohälsa. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.