Unga

Utöka undervisningen om privatekonomi i skolan

I en tid då det är enklare än någonsin att hamna i olika skuldfällor saknar många unga  grundläggande privatekonomiska kunskaper, som hur man gör en hushållsbudget. Undervisningen i skolan om privatekonomi måste bli mycket bättre, skriver riksdagskandidaterna Alexandra Anstrell (M) och Maria Stockhaus (M).

Sommarlovet är i full gång för många ungdomar. En del har slutat skolan för att arbeta eller studera vidare. Visst är det så att nästan alla har drömt om att bli vuxna? Att få bo och rå om sig själv. Men med otillräckliga kunskaper om ekonomi kan en dröm snart bli en mardröm.

I dag är det enklare än någonsin att hamna i olika skuldfällor i form av lättillgängliga krediter, köp på avbetalning och snabba lån. Att unga får mycket bättre koll på privatekonomi är avgörande för ett lyckat kliv ut i vuxenvärlden. Här har föräldrar har ett stort ansvar att förbereda sina barn för vuxenlivet och lära dem att ta ansvar för sin egen ekonomi med allt vad det innebär.

Privatekonomi kan vara krångligt för oss alla, men berör oss under hela livet. I skolan finns ett begränsat antal timmar med privatekonomi integrerade i ett antal andra ämnen.

I kursplanen för hem och konsumentkunskap, kan vi exempelvis läsa i det centrala innehållet att undervisningen ska innehålla: ”Ungas privatekonomi, till exempel att handla över internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang” men i kunskapskraven är det otydligt vad eleverna ska kunna:
”Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi.”

Här behövs ett rejält förtydligande i kunskapskraven. Skolverket har uttalat sig att det är upp till varje skola att avgöra hur mycket tid som ska ägnas åt den privatekonomiska delen i skolundervisningen. Därför är det inte självklart att det blir så många skoltimmar över till privatekonomin. 

Finansinspektionen (FI) har konstaterat att Sveriges unga har oroväckande låga kunskaper i privatekonomi. En studie gjord av FI visar att 75 procent av de tillfrågade ungdomarna inte vet hur man tar ett lån på banken och 31 procent av dem vet inte hur man gör en månadsbudget.

I Kronofogdens senaste rapport visas att många barn växer upp i familjer med skulder. Men dåligt ekonomiskt sinne ska inte behöva gå i arv. Vart du är på väg ska alltid vara viktigare än var du kommer ifrån och kunskaperna om ekonomi i ryggsäcken är ovärderliga.  

Kronofogden konstaterar att vuxna behöver tala mer om privatekonomi med barn – så även i skolan. Därmed kan unga tidigt få grundläggande ekonomiska kunskaper och bära med sig dem i verkliga livet. På så sätt förhindras unga att hamna i skuldsättning. Ungdomar ska kunna fatta egna medvetna beslut och inte behöva ärva dåligt ekonomiskt kunnande av sina föräldrar.

I en allt mer ekonomisk utsatt värld tycker vi att det är ett samhälleligt intresse att utbilda och informera om privatekonomi – planering av inkomster och utgifter, lån, krediter, räntor, sparande, betala räkningar – men också om ekonomiska risker och konsekvenser. Därför vill vi  att riksdagen ska besluta att utöka centrala innehållet i hem och konsumentkunskap med mer privatekonomi och framförallt tydliggöra kunskapskraven.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.