Debatt
Vatten
31 mars 2020 kl 14:25

Utnyttja undantagen i vattendirektivet i stället

Om man vill värna de vattenrelaterade verksamheterna i landet bör man först och främst ta vara på och utnyttja de möjligheter till undantag som redan finns i ramvattendirektivet. Lösningen på flera av de problemen som vållar landets verksamhetsutövare huvudbry finns i Stockholm – inte i Bryssel, replikerar advokaten Viktor Falkenström.

Det här är en opinionstext

Viktor Falkenström
advokat Hamilton Advokatbyrå Karlstad AB

Som praktiker på det rättsområde som Jessica Polfjärd (M), Jessika Roswall (M) och Johan Widegren (M) skrivit sin debattartikel om så kan jag konstatera att artikelförfattarna i många delar beskriver en verklighet som väl stämmer överens med min egen. Ramvattendirektivet och dess tillämpning är en stor fråga och det finns ett klart behov av uppdateringar av dess skrivningar.

Läs också ursprungsartikeln

Men om skälet för att göra detta arbete är för att konkret hjälpa bolag och kommuner i landet i de frågeställningar som de dagligen ställs inför så anser jag att artikelförfattarna överskattar vad uppdateringen av ramvattendirektivet faktiskt skulle innebära för svensk del. För i grunden beror den situation som råder i landet inte primärt på ramvattendirektivet utan på Sveriges implementering av direktivet.

Som alla direktiv från EU så gäller inte ramvattendirektivet direkt som lag i svensk rätt utan en så kallad implementering måste ske. När det gäller ramvattendirektivet så har detta skett genom vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Denna förordning ser till att införa alla de centrala delar som finns i ramvattendirektivet och då särskilt utpekandet av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Hur dessa MKN och klassificeringen av vattendrag ska tas fram regleras i sin tur i en särskild föreskrift från Havs- och vattenmyndigheten (HVMFS 2019:25).

Det är framförallt sistnämnda föreskrift som vållar landets verksamhetsutövare huvudbry. För det är här vi hittar merparten av svaret till de problem som många svenska verksamhetsutövare upplever i dag. Ramvattendirektivet i sig innehåller en mängd verktyg, som kan användas för att modifiera och minska pålagan på en verksamhetsutövare såsom möjligheter till utpekande av ett vattendrag som kraftigt modifierat vatten (KMV) eller möjligheten till att tillämpa mindre stränga kvalitetskrav. Båda dessa möjligheter ingår i de nationella reglerna men de tillämpas inte fullt ut, vill jag hävda, av de myndigheter som är kopplade till arbetet med MKN.

Det finns alltså klart större möjligheter till att exempelvis utpeka fler vattendrag som kraftigt modifierade, vilket skulle påverka möjligheterna att få fortsätta med en pågående verksamhet i positiv riktning. Överlag är utrymmet i ramvattendirektivet klart större än vad som har utnyttjats i Sverige, här finns stor potential till påverkan om man från politiskt håll så vill.

Det man först borde göra om man vill värna de vattenrelaterade verksamheterna i landet är därför att se till att ta vara på och utnyttja de möjligheter till undantag som redan i dag finns i ramvattendirektivet. Här finns ett stort utrymme som bara väntar på att användas, det krävs endast att riksdag och regering i än högre grad än tidigare pekar med hela handen och klargör hur Sverige ska hantera de aktuella undantagen.

Med starka och tydliga direktiv från centralmakten så kan man radikalt ändra spelplanen för vattenverksamheterna. Först därefter är det lämpligt att lägga fullt fokus på ramvattendirektivet och hur det ska anpassas för att bättre svara upp mot de villkor som gäller i Europa i allmänhet. Lösningen på merparten av de problem som artikelförfattarna skisserar ligger alltså på en annan ort än vad de anger, det ligger i händerna på deras kollegor i riksdag och regering snarare än i Bryssel.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 31 mars 2020 kl 14:25

Skribent

Viktor Falkenström
advokat Hamilton Advokatbyrå Karlstad AB