Bostadspolitiken Hela debatten

Utforma stödet till nya bostäder på rätt sätt

Äntligen har Sverige en regering som levererar en bostadspolitik med konkreta förslag som kommer att leda till att fler bostäder byggs, att flera unga kan flytta till sin första bostad och att den som får ett jobb har möjlighet att flytta och tacka ja. Med en justering kan det här bli riktigt bra.

Under åtta år har bostadspolitiken varit begravd i utredningar som inte har lett till att särskilt många spadar satts i marken, särskilt inte för nybyggnation av hyresrätter.

Många med mig välkomnar därför regeringens förslag på investeringsstöd som kan bidra till att det byggs fler hyresrätter både till andelen och till antalet. Men det finns behov av att i relation till detta investeringsstöd utreda och/eller förtydliga ett antal aspekter.

För att investeringsstödet ska fungera så som det är tänkt, att åstadkomma en socioekonomisk och etnisk mer blandad stadsdelsutveckling runt om i städerna, krävs att kommuner får styra markanvisningen till attraktiva lägen. Detta eftersom hyresnivån enligt förslaget på investeringsstöd är fastslagen under 15 år vilket kan göra att många byggföretag inte kommer att ha ett intresse av att använda investeringsstödet för att bygga på attraktiv mark. De kommer helt enkelt kunna tjäna mer på att ta ut högre hyra än de tjänar på att ta emot investeringsstödet (vilket förutsätter lägre hyresnivåer). 

I så fall kommer investeringsstödet att användas för att bygga på mindre attraktiv mark vilket i förlängningen kan bidra till att öka segregationen. Om kommunerna däremot fick möjlighet att med hjälp av investeringsstödet styra markanvisningen skulle det kunna bli ett av de mest kraftfulla verktygen på länge i arbetet med att skapa socialt hållbara och blandade stadsdelar.

Örebro kommun skulle helt enkelt vilja få möjlighet att säga ”om ni bygger med investeringsstöd (och lägre hyra) här får ni också bygga där ni kan tjäna mer pengar”, och på det sättet skapa bättre blandad bebyggelse. För att denna typ av kommunalt agerande ska kunna vara möjligt krävs dock att lagstiftaren förtydligar att det inte kommer i konflikt med lagen som förbjuder kommunala särkrav och att det är förenligt med konkurrenslagstiftningen.

Det är även viktigt att bostäder byggda med investeringsstöd matchas med bostadssökande som annars skulle ha svårt att få en bostad, exempelvis ungdomar. Samtidigt behöver kraven på bostadssökandes ekonomi förtydligas i investeringsstödet, om kraven inte är tydliga nog kan det avskräcka marknadsaktörer från att använda stödet.

Det är ingen tvekan om att det behövs många nya små lägenheter för att minska bostadsbristen i Sverige. Men i många kommuner är behovet ännu större av stora hyresrätter med rimliga hyror. För att skapa rörlighet på bostadsmarknaden och minska trångboddheten borde därför investeringsstödet göras mer generöst och inkludera även större hyresrätter.

För första gången på länge ger staten nu ett redskap som går att använda för att bygga bättre och mer hållbara städer. Ett investeringsstöd som utformas på rätt sätt och möjliggör en aktiv markanvisningspolitik kan verkligen bidra till att fler bostäder byggs som möjliggör jobb och tak över huvudet för många fler.

Investeringsstödet är bra i sig, men med några mindre justeringar skulle det kunna bli en verklig hävstång som sätter avtryck. Jag hoppas att bostadsminister Mehmet Kaplan och övriga regeringen tar den chansen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.