Utbyggnaden av bredband står på spel

Regeringen har fattat beslut om en nationell bredbandstrategi som lyfter fram hur stor betydelse IT, Internet och bredband har för utvecklingen av ett hållbart samhälle.

För individer, företag och offentliga organisationer blir digitala tjänster alltmer nödvändiga för att kommunicera och fungera effektivt. 

Kommunerna står dessutom inför en växande äldre befolkning där IT-relaterade välfärdstjänster spelar en viktig roll för att erbjuda nya tjänster och möjligheter som kan minska de offentliga kostnaderna. Infrastrukturen måste därför byggas i dag för att säkerställa kommunernas framtida möjligheter.

Den nationella målsättningen om att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 är därför ytterst relevant. 

Sörmland har antagit den nationella utmaningen och dessutom lyft den ytterligare en nivå. 

För att möta samhällsförändringen och tillgodose efterfrågan från privatpersoner, företag och offentlig sektor har Sörmland därför en vision som eftersträvar att inkludera alla utan undantag:

Vi som är verksamma i Sörmland är inte beredda att peka ut de tio procent av befolkningen som ska försättas i digitalt utanförskap.

I regeringens strategi konstateras att det är marknadens uppgift att investera i infrastruktur och att regeringen har ansvar för att aktörerna får förutsättningar för detta. Vi vet att marknaden gör mycket men det kommer inte att räcka. 

Det verktyg som regeringen använder sig av för att stödja bredbandsutbyggnaden på landsbygden är stöd inom Landsbygdsprogrammet. 

För Sörmlands del innebär det 113 miljoner för perioden 2014 – 2020. I programmet finns även en begränsning om att cirka 85 miljoner fördelas innan 2018.

Länsstyrelsen, som hanterar fördelningen, har hittills fått in 32 ansökningar med ett stödbelopp på totalt nästan 200 miljoner. Alla håller hög kvalitet och omfattar fiber till 4 784 hushåll. 

Om ingenting görs kan det innebära att inte ens hälften av ansökningarna beviljas. En situation som är helt oacceptabel.

Merparten av ansökningarna kommer dessutom från byalag, det vill säga privatpersoner som helt ideellt driver avancerade projekt som föregåtts av flera års arbete innan ansökan lämnats in. 

Nu finns det risk att flera av dessa projekt möts av beskedet att pengarna är slut och att det går bra att söka igen år 2021!

För att behålla trovärdigheten i den nationella strategin måste någonting göras. Begränsningen i utbetalningarna av stödreglerna bör omedelbart tas bort. Det skulle tillföra Sörmland cirka 30 miljoner. Kortsiktigt behövs ytterligare 100 miljoner, för att täcka det nuvarande behovet. 

I takt med den ökade digitaliseringen och nedmonteringen av telestationer kommer dessutom ytterligare behov av finansiering av bredbandsutbyggnaden att uppstå. 

Om det inte går att fördela medel inom landsbygdsprogrammet måste alternativ finansiering övervägas för att utbyggnaden ska kunna fortsätta inom de områden som marknadsaktörerna inte satsar på.

Om inte regeringen tar krafttag i den här frågan försätts regionerna i en besvärlig situation och utvecklingen av moderna välfärdstjänster kommer att hämmas. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.