Kompetensförsörjning

Utbilda för livet, inte för specifika jobb

Utbildningens användbarhet är en avgörande kvalitetsfråga som inte får reduceras till att handla enbart om anställningsbarhet. En modell baserad på hur snabbt studenterna får jobb efter avslutad utbildning säger ingenting om utbildningens kvalitet eller hur användbar den är, skriver företrädare för Sveriges förenade studentkårer.

Replik. Vi håller med Klas Wåhlberg och Teknikföretagen om att nuvarande resurstilldelningssystem har brister och välkomnar utredningen som ska se över styrningen och resurstilldelningen av lärosätena (STRUT). Samverkan och rörlighet mellan akademi och omgivande samhälle har likt dimensioneringen av utbildningarnas utbud stor förbättringspotential. Vi delar däremot inte alla lösningsförslag.

Högre utbildning på högskolan har flera syften. Ett resurstilldelningssystem som specifikt gynnar ett uppdrag kommer vara både kortsiktigt och riskera att missgynna andra uppdrag. Vi ser i dag hur fristående kurser, som till exempel skulle behövas för att möta behovet inom livslångt lärande, missgynnas till förmån för program. Att de missgynnas beror främst på att det byggts in en funktion i dagens system som gör programutbildningar mer trygga och lönsamma för lärosätena att satsa på. Vi behöver ett system som ger lärosätena rätt förutsättningar att flexibelt möta de behov som finns och inte styras av kortsiktiga incitament.

Att lägga till ekonomiska incitament kopplade till arbetsmarknadens behov skulle i stor utsträckning likrikta eftergymnasial utbildning i Sverige. Yrkeshögskolan har ett tydligt uppdrag att ha stark koppling till näringslivet och dess behov. Det är dessutom en utbildningsform som snabbare kan ställa om och ha ett utbud anpassat efter arbetsmarknadens behov. Låt dessa utbildningsformer även i framtiden vara komplement till varandra så att vi klokt kan möta både samhällets och individens behov på bästa sätt.

Precis som Teknikföretagen ser vi gärna att det nya systemet är mer faktabaserat. Vi var därför positiva till förslaget i STRUT:s första utkast om en instans som skulle bereda underlag och information till sektorn och beslutsfattare. Förhoppningsvis skulle en sådan instans kunna lyfta näringslivets, och andra aktörers, behov.

Universitet och högskolor är inte utbildningsfabriker som endast ska skapa arbetskraft för näringslivet. Utbildningens användbarhet är en avgörande kvalitetsfråga som inte får reduceras till att handla enbart om anställningsbarhet. Uppdraget om att utbilda studenterna för arbetslivet är viktigt, men så är också uppdragen om att stärka förmågor som kritiskt tänkande och problemlösning. En modell baserad på hur snabbt studenterna får jobb efter avslutad utbildning säger ingenting om utbildningens kvalitet eller hur användbar den är. Lärosätena utbildar redan i dag för jobb, men inte bara det första utan även det andra, tredje etcetera. För en föränderlig arbetsmarknad är detta tidsenligt nog.

Att kompetensförsörjningen brister beror på långt mer än enbart lärosätenas förmåga att skapa ett utbildningsutbud i linje med företagens önskemål. Uppdragsutbildning är exempelvis en form som till stora delar är underutnyttjad. Ofta ges argument om att det är en form som bara fungerar för stora företag. Kan vi då hitta former för samverkan mellan små och medelstora företag?

Utredningen “Högre utbildning under 20 år” lyfter hur studenters efterfrågan till stora delar faktiskt fungerar väl för att avgöra utbildningsutbudet. Ofta fungerar inte efterfrågan där problem finns för villkor, rykte och förhållanden i yrket. Möjligheten till ett informerat studieval är också ett stort problem för att trygga kompetensförsörjningen. Studie- och yrkesvägledningen sägs ofta vara i stort behov av utveckling och en satsning på denna skulle få långt mer önskvärd effekt än en särskild resurstilldelning för vissa utbildningar.

Det finns med andra ord flera alternativ som skulle ge långt större effekt i linje med det Teknikföretagen efterfrågar. Utan att reformera systemet på ett sätt som riskerar att vare sig smalna av högre utbildning bortom rimlighetens gränser eller att ta Yrkeshögskolans roll. Vi vill reformera styr- och resurstilldelningssystemet, men inte till vilket pris som helst.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.