Debatt
Bibliotek
10 september 2020 kl 05:20

”Utarma inte folkbiblioteken, kommuner”

Vi befarar att oförutsedda utgifter och röda budgetsiffror efter pandemin kommer att täckas av minskade anslag till biblioteken. Biblioteken behöver tydliga uppdrag, långsiktig finansiering och en strategisk inriktning som möjliggör detta, såväl nationellt som lokalt, skriver Svensk biblioteksförenings ordförande Johanna Hansson.

Det här är en opinionstext

Johanna Hansson
ordförande Svensk biblioteksförening

Under våren skakades det svenska samhället i sina grundvalar. Stora delar av den gemensamma samhällsservicen stängde ned medan andra delar hanterade en enorm och ofattbar påfrestning.

När regeringen nu anslår 10 miljarder extra till kommuner och regioner för att starta om Sverige är det viktigt att vi inte ställer verksamheter mot varandra. Medan vissa områden som vård, skola, omsorg självklart var i fokus under våren och kommer att vara lång tid framöver, finns det risk att vi tar annan samhällsservice för given. När coronapengar fördelas måste folkbiblioteken få sin del av kakan.

En överväldigande majoritet av de 1 100 svenska folkbiblioteken förväntades inte bara hålla lokalerna öppna som vanligt utan också köra ut böcker och underlätta det digitala språng som många invånare insåg att de behövde göra. Folkbiblioteken fick fungera som medborgarkontor, då ordinarie verksamheter i flera kommuner stängde ned omedelbart, och fortsätta tillhandahålla datorer, skrivare, kopiatorer med mera för att göra det möjligt för medborgare att sköta sina myndighetskontakter för att kunna få försörjningsstöd och sjukersättning.

Bibliotekarier vittnar om att bibliotekens tjänster spelade en avgörande roll för många människor under den mest akuta krisen. Samtidigt visar en undersökning från Köpenhamns universitet att coronakrisen ökade de sociala klyftorna i Danmark när biblioteken stängdes helt och hållet. Även liknande undersökningar genomförda i Nederländerna och Storbritannien bekräftar samma effekter av stängningen. Biblioteken är enligt dessa undersökningar en väsentlig del av välfärden och bygger starka samhällen.

När Sverige och världen ska växla över till ett fungerande samhälle efter pandemin finns det många lärdomar att dra. I mitten av augusti publicerade Svenska Handelskammarens tankesmedja Omstartskommissionen rapporten ”Idéer för ett starkare Sverige”. En av författarna,Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet, lyfter fram att biblioteken borde ges ett uttalat uppdrag i den digitala transformationen. Detta uppdrag har svenska bibliotek redan arbetat med under flera år.

Samtidigt som biblioteken möter högre förväntningar och ges fler kostsamma uppdrag, är flera huvudmän i stora ekonomiska svårigheter. Biblioteksbladets undersökning vårvintern 2020 visade att fyra av tio kommuner, redan innan pandemin, planerade att minska sina anslag till biblioteken. Trots att det statliga bidraget ”Stärkta bibliotek” bibehålls, ser det i dag ut som att folkbibliotekssektorn som helhet går in i ett betydligt svagare 2021 än innan pandemin. 

Detta oroar Svensk biblioteksförening. Vi befarar att oförutsedda utgifter och röda budgetsiffror efter pandemin kommer att täckas av minskade anslag till biblioteken. En så viktig infrastruktur i tider av kris måste få möjlighet att stödja Sveriges invånare både nu och åren som kommer. Biblioteken behöver tydliga uppdrag, långsiktig finansiering och en strategisk inriktning som möjliggör detta, såväl nationellt som lokalt.

Svensk biblioteksförening kräver därför av Sveriges kommunledningar att:

  • bibliotekschefer eller motsvarande ska inkluderas i budgetprocesserna på ett tidigt stadium, 
  • biblioteken får tydliga uppdrag att bidra till samhällets och individens lärande och utveckling – och en finansiering som möjliggör detta,
  • folkbiblioteken ska inkluderas i kommunernas krisberedskap i rollen som säker informationsförmedlare och tillgängliga platser för alla. 

Det är nu upp till kommunerna att inte utarma en av de viktigaste samhällsinstitutionerna: folkbiblioteken.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 10 september 2020 kl 05:20
Uppdaterad: 10 september 2020 kl 05:15

Skribent

Johanna Hansson
ordförande Svensk biblioteksförening