Debatt
Läkemedel
18 mars 2019 kl 11:48

Utan statistik riskeras vårdens jämlikhet

Möjligheten att kunna se hur ett läkemedel förskrivs över landet är central för att vi ska kunna avgöra om vården är jämlik. Men en färsk dom innebär att läkemedelsstatistiken nu försämras. Det duger inte att hänvisa till forskningen, forskning är en omväg när möjligheten till löpande statistik finns. Regeringen bör snarast hitta en lösning på situationen, uppmanar Funktionsrätt, SPF Seniorerna samt företrädare för Stiftelsen NEPI och Svenska Läkaresällskapet. 

Det här är en opinionstext

Möjligheten att kunna se hur ett läkemedel, eller en typ av läkemedel, förskrivs över landet är helt central för att vi ska kunna bedöma om vården som ges är jämlik. Efter en dom i kammarrätten har nu eHälsomyndigheten och Socialstyrelsen dragit slutsatsen att de inte längre kan redovisa kostnad eller dygnsdoser för läkemedel med bara en tillverkare. Socialdepartementet måste nu snabbt finna en lösning på denna begränsning av läkemedelsstatistik.

Ingen har önskat minskad tillgång till läkemedelsstatistik. Trots det kommer allmänheten inte längre kunna få reda på hur många dygnsdoser som sålts eller hur mycket dessa har kostat, för substanser som tillverkas av bara ett företag. Det gäller alla nya läkemedel tills patentet gått ut eller tills så kallad parallellimport från annat land finns. Det gäller också läkemedel vid ovanliga tillstånd som t ex särläkemedel samt en del äldre läkemedel som det inte finns generiska läkemedel för.

Enskilda patienter, allmänheten, läkare och våra organisationer kommer att förlora möjligheten att kontinuerligt jämföra förskrivningen över landet och snabbt kunna reagera på orimliga skillnader. I stället blir vi hänvisade till forskningsartiklar och myndighetsrapporter. Dessa rapporter kommer i många fall inte heller kunna visa detaljerad statistik för läkemedel med bara en tillverkare.  

Att hänvisa till forskning och myndighetsrapporter är inte tillräckligt. Det är en omväg att göra statistik till forskning när det inte är nödvändigt. Det kostar tid och resurser i onödan. Myndighetsrapporter kommer med ett visst dröjsmål. Val av läkemedel som man belyser är beroende av vilka frågor som myndigheterna vill prioritera. Även de kommer vara begränsade i vad de kan redovisa. Stiftelsen NEPI:s nyligen publicerade rapport om användning av särläkemedel i Sverige de senaste fem åren hade till exempel inte varit möjlig.

Socialstyrelsen har redan genomfört dessa begränsningar. eHälsomyndigheten avvaktar en fördjupad konsekvensanalys som ska vara färdig i slutet av mars. Myndigheterna behöver föra en dialog kring konsekvenserna av de begränsningar de nu inför med patientföreträdare, inte bara med beställare av läkemedelsstatistik. Frågan har redan lyfts i frågestunder och interpellationer i riksdagen. Socialminister Lena Hallengren har där uttryckt regeringens vilja att försöka finna en lösning på problemet.

Vi uppmanar Socialdepartementet att för patienternas och allmänhetens skull snarast söka en lösning som gör det möjligt med en fortsatt oförändrad tillgång till läkemedelsstatistik. Exempel på möjligheter är för regeringen att göra undantag genom att ändra förordningarna för eHälsomyndigheten samt Socialstyrelsen; att göra ett sekretessundantag för läkemedelsförsäljning; att utreda en annan organisationsform för hantering av läkemedelsstatistik; samt i sista hand en lagändring om detta skulle visa sig vara nödvändigt. Dessa och andra alternativ behöver prövas snabbt. Alternativet är att Sverige annars förlorar sin ledande roll i öppenhet kring hälso- och sjukvårdsdata och en uppenbar risk för en mer ojämlik användning av läkemedel. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.